Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 HOSTRUP.
personligheter alls. Man borde skilja mellan den enskilde
mannen och hans författareverksamhet. I det senare afse-
endet hade nog Flyveposten lemnat vissa bidrag, men förf.
hade endast i allmänhet velat träffa den dåliga dagspréssen.
Beskyllningen för angrepp på de »ostuderade» kunde han
så mycket hellre afvärja, som Aage vore änrnru mindre
»studerad» än Grönhokt. Polemiken fortsattes — från Flyve-
posten icke utan skärpa — och bland annat stälde sig
Goldschmidts »Korsaren» på Hostrups sida.
.Hostrups borgerliga ställning var fortfarande mycket
blygsam. Han hade plats såsom informator och lefde för
öfrigt på sin penna. Han hade 1848 gift sig med Vilhel-
mine Luise Mantzius, syster till den man som för scenen
skapat de bästa rollerna i hans lustspel, men endast två
månader efter brölloppet blifvit enkling. Med offentligt
understöd företog han år 1852 en resa till Italien och
den litterära frukten häraf blef ett romantiskt skådespel
Dröm og Dåd, hvari han förhärligar den fasta tron och den
goda viljan. En ung italiensk fiskare ser i drömmen ma-
donnan, som visar honom hans tillkommande. Någon tid
derefter får han se en prinsessa, som han igenkänner, såsom
sitt ideal, och genom sin fasta tro på madonnans ord och
sin egen kraft vinner han efter en massa stordåd hennes
hand. Trots mycket, som vittnar om en öfverlägsen talang
äfven i detta stycke, och som ger illusion äfven åt det
mest otroliga. synes Hostrup här dock ej röra sig på egen
. botten, han kan icke under Italiens sol få använda sin för-
måga att teckna danska karakterer (några af de italienske
handtverkarne äro emellertid skizzerade med stort mäster-
skap). och äfven formen — blankvers -—- synes mera främ-
mande än hans präktiga prosadiktion med de inlagda kup-
letterna. Intressantast är hans »Dröm og Dåd» derutinnan
att den liksom förebådar skaldens nya verksamhet, hans
bestämmelse att med den varma tron och den fasta viljan
egna sig åt själasörjarens kall och att, såsom det heter i
en senare dikt från hans hand, uppoffra »drömmen» för
lifvet. Åt detta håll hade förut karakterer sådana som
Eibzrek och Basalt pekat. Med undantag af ett litet sång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
