Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 -KARAKTERSBILDER FRÅN "SVERIGES SENASTE HISTORIA.
kasserier, för hvilka skriftställarne voro utsatte, påpekades
- och ogillades. »Jag påstår, hette det, »att lagarne böra
vördas i allt, men främst och heligast i deras stora princip
den allmänna tryggheten, att skribenternas trygghet utgör
deraf en ganska vigtig del och att det lilla strafflösa sjelfs-
våld, hvartill denna trygghet någon gång kunde föranleda,
alldeles icke är af den fara för samhället, att man derför
skulle behöfva uppoffra en af dess största och nödvändi-
gaste fördelar». Det frimodiga i ton och syfte väckte na-
turligtvis regeringens höga misshag. Den utlofvade fort-
sättningen af uppsatsen måste inställas; ja till och med den
lilla tryckfrihet, som fanns qvar blef af Gustaf Adolf 1798
helt och hållet borttagen, och den periodiska pressen sattes
under hofkansleren Zibets hårda, godtyckliga uppsigt.
Att en tidskrift, som börjat på det sättet, skulle utro-
pas som »jakobinsk>, var hvad man kunde vänta. I ett af:
de följande häftena under året upptog Adlersparre till be-
svarande frågan »Hvad är jakobinism»? Genom framställ-
ning af dennas grundsatser och syftemål bevisar han, att
just despoterna sjelfve vore de rätte jakobinerna. I afslut-
ningen yttras, spetsigt nog: »Om derför en storvisir eller
mufti skulle i hufvudstaden Constantinopel söka inbilla en
okunnig och slafvisk menighet, att sann upplysning och
sann medborgerlighet vore jakobinism, behöfde man icke
tvifla, att ju den ene eller andre ville derigenom utbreda
falska begrepp för att på allmänna välfärdens bekostnad
trygga sitt eget välde och befrämja sina egna enskilda för-
delar. Detta vore isynnerhet tydligt för en innebyggare i
Stockholm , der allmänheten af styrelsens vishet, verkli-
gen (!) njuter friheten att tänka och att meddela sina tankar
och af grundlagen njuter rättigheten att sjelf gifva sig lagar
och sjelf besluta öfver sin beskattning».
I en uppsats (1799) »om moderation» angifver deremot
tidskriften sin egen ställning, som den sansade medborger- .
lighetens, sjelfständigt pröfvande och lugnt öfvervägande,
lika fri från revolutionsyrans lidelse som från lycksökande
kryperi för makten. Denna sans vore en egenskap, som
de maktegande endast allt för väl behöfva. Derom heter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
