Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Karaktersbilder från Sveriges senaste historia. I. Georg Adlersparre, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 KARAKTERSBILDER FRÅN SVERIGES SENASTE HISTORIA.
Armfelts förhållande vid denna tid var något mystiskt.
I stället för att erhålla öfverståthållareämbetet, utnämndes
han till befälhafvare öfver vestra hären vid norska gränsen
och reste derför ned till Göteborg. Här umgicks han,
påstås det, med en plan att i rikets andra stad låta utropa
hertig Karl till konung och låta kungöra en för konunga-
makten gynnsam författning. Planen omintetgjordes af
Posse, som nekade sin medverkan. Till utseendet tycktes
Armfelt gå Adlersparres ärenden, men i sjelfva verket ser
det ut, som om han velat gå denne i förväg och för egen
del vinna hertig Karl; i sjelfva verket var han dock nu
misstrodd af alla partier. Mellan honom och Adlersparre
inträdde ock från denna tid en brytning, och Armfelt slöt
sig afgjordt till dem, som arbetade för prins Gustaf.
Den af komiterade uppgjorda regeringsformen hade,
synnerligen genom Håkanssons inflytande fått en temligen
absolutistisk prägel. hvarför den ock af Järta kallades »en
förklädd säkerhetsakt> Adlersparre, som väl ännu vidhöll
sin åsigt om folkfrihets förenlighet med en vidsträckt
konungamakt, var besluten att söka genomdrifva den sam-
ma. Han hade med de inflytelserikaste regeringsledamö-
terna uppgjort följande plan för den stundande riksdagen.
Sedan ständerna dömt Gustaf Adolf och hans ätt förlustiga
Sveriges krona, skulle hertigen på grund af Vesterås arf-
förening förklara sig för konung och derpå oktrojera den
Håkanssonska regeringsformen.
Den I maj sammanträdde riksdagen. På Adlersparres
« tillskyndan utsågs till landtmarskalk den gamle Mikaél Anc-
karsvärd, fader till de båda bröderna, hvilka tagit en så
betydande del i revolutionsverket. Gustaf Adolfs och hans
ätts detronisering genomdrefs, icke så hertigens tronbestig-
ning och den Haåkanssonska regeringsformen. Innan den
förra hunnit försiggå uppvaktades hertigen af Adelsvärd
och Maklean, hvilka i adelns namn yrkade riksdagens rätt
att utarbeta den nya grundlagen samt gåfvo hertigen säker
utsigt att blifva vald till konung, om han antoge den sam-
ma. Karl hotade att, i fall han ej genom arfsrätt erhölle
kronan före grundlagens utarbetande, draga sig undan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
