Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYNORSKA SPRÅKRÖRELSEN FRÅN SVENSK SYNPUNKT. 209
dan anförda ord, hvilka således ej ens på Hallagers tid
ännu ingått i skriftspråket. Vi finna häraf, att, för så vidt
man får bygga någon slutsats på dessa tvänne arbeten,
skriftspråket under perioden 1749—1802 ej ökades med
något nämnvärdt antal norska ord. Säkerligen tillkommer
dock ett och annat ord, som, dessa män ovetande, ingått
i bokspråket, men siffran var helt visst i alla händelser
mycket låg intill 1830-talet, då den egentliga språkrörelsen
började. Enligt K. Knudsen hade af Hallagers samling
1138 ord ingått i det norska litteraturspråket år 1862 (då
han gjorde sin undersökning), och han uttalar tillika den
förmodan, att man efter en noggrannare ransakning troligen
skulle kunna få upp siffran till dubbelt denna summa. Af
(dansken) A. Listovs »Ordsamling fra den norske zxstheti-
ske literatur siden året 1842», som utkom 1866, visar det
sig, att endast inom det rent skönlitterära området (Listov har
inskränkt sin undersökning till 42 uppgifna norska arbeten,
af hvilka dock fem äro på landsmål eller bygdemål) anta-
let specifikt norska ord sistnämnda år uppgick till omkr.
3,400. Efter denna tid har tillväxten gått i crescendo, och
säkerligen öfverskatta vi den ej, om vi antaga, att antalet
af de rent norska ord, som i närvarande stund ingå i vårt
broderlands hela litteraturspråk, kan uppskattas till 6 å
7,000.
Vid genomgåendet af Listovs ordsamling möter oss en
ansenlig mängd ord (omkr. 750), som både till form och
betydelse nästan falla samman med motsvarande svenska
ord. Merendels tillhöra dessa senare riksspråket, och när
de någon gång äro dialektord, hafva de en temligen all-
män spridning. Såsom exempel på norska ord, hvilka åter-
finnas endast i svenska landskapsmål, anföra vi:
no. anpusten, da. stakåndet, sv. dial. andpusten.
— bagst, så mycket som bakas på en gång, sv. dial. baksier), med sam-
ma betydelse. No. bagstefjel, sv. dial. bakfjäl, -fjöl.
— bent, da. lige, uden omveje, sv. dial. ’bexz fram’, rakt fram.
— doning, da. redskab, sv. dial. doming(ar). ’
— fivreld, da. sommerfugl, sv. dial. fjärålder, fjädervall, fjäralle, vw. fl.
— frohkatt, da. fråde, skumbobler, sv. dial. frakatt, froghkatt.
— Aangla, da. slide sig igjennem, sv. dial. kamgla, hångla.
— Ajeld, da. hylde, galleri, sv. dial. Ajäll, -e, loft, hylla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
