Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 NYA SKOLAN BEDÖMD I LITERATURHISTORIEN.
bilder, utan Schleglarne, Tieck och Novalis. Om hr N.
hade närmare undersökt beskaffenheten af skolans kritik
och poesi, så skulle han ej tro sig kunna jäfva detta om-
döme genom att anföra som motbevis den varma beundran,
hon ofta uttalat för Tysklands två störste skalder. Den
tyska romantiken sjelf erkände ju i Goethe, ursprungligen
äfven i Schiller, sin läromästare. Talade fosforisterne till
deras pris, så gjorde de intet annat, än hvad Schleglarne
gjort förut, på samma sätt som när de prisade Calderon
och Tasso. Icke deras ord, men deras gerningar döme
dem, och deras gerningar i konst och konstkritik röja full-
väl, af hvilken ande de äro ingifna, icke af den klassiskt-
humana, som talade genom Schiller och Goethe, utan af
den katolskt romantiska, som korade Schleglarne till sina
profeter.
Skolans religiösa ståndpunkt har Fryxell utförligt skil-
drat. Han lofordar hennes riktning till djupare och var-
mare religiositet, han nekar icke att hon stundom uttryckte
sig sannt protestantiskt, men han visar, att hon särskildt
genom Atterbom dref många andra och mot hvarandra
stridande läror. Hr N. synes göra sig lustig öfver mäng-
den och vidunderligheten af dessa läror, men eget nog är
hans skämt riktadt mot Fryxell, liksom om denne kunde
bära ansvaret för Atterboms osäkerhet och oreda. Denne
följde äfven i dessa frågor sina tyska mästare troget. Än
fann han likt Schelling i den kristna trons föreställningar
blott sinnebilder af filosofiska begrepp, än längtade han
med Schleglarne efter en folklig mytologi lämplig till rust-
kammare för poetiska bilder. Härur uppstod tanken på
en särskild religion för de i filosofien invigde och en annan
för de obildade. Det heter uttryckligen, att »religionen
för att bibehålla sin idealitet måste draga sig inom myste-
riernas heliga dunkel», och sammanställningen med de gre-
kiska mysterierna visar än uttryckligare, hvad meningen
är. Katolicismen med sin mytiska rikedom och yttre prakt
tycktes mest egnad att fängsla massornas sinnen. Vid
mognare år tadlade Atterbom Tieck, för att denne hela
sitt lif hade lekt med katolicismen; men i denna lek del-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
