Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 LITERATUR.
ordningens utveckling till föremål för sina forskningar, som Gei-
jer kunde höja sig till den fördomsfria uppfattning af samhällets
väsen och uppgift, som vid slutet af hans bana satte honom i
stånd att bryta med sin äldre ensidigare uppfattning och att ej,
liksom mången för öfrigt klarsynt personlighet bland hans samtid af
afsmak för det värdelösa glitterguld, hvilket då som nu stundom af
dagens lyckojägare utbjöds såsom liberalismens skatter, låta sig
hindras från att se det verkligt berättigade i denna uppfattning.
Rätt skulle deremot herr Strindberg hafva haft, om han nöjt sig
med att säga, det den synpunkt, som förnämligast varit bestämmande
för Geijers historieskrifning — eller statsidéens, ej är den enda hvari-
från ett folks utveckling kan betraktas, och uppgiften att skildra, hu-
ru vårt folk under förgångna tider »hade det i det tysta lifvets små
förhållanden» eger också sin stora betydelse. Det är emellertid
ingalunda herr Strindberg som man har att tacka för upptäckten
af denna sanning; vi erinra t. ex. om herr H. Hildebrands för-
tjenstfulla, under utarbetning varande kulturhistoriska arbete, om
hvilket herr Strindberg iakttagit en betecknande tystnad, och att
äfven Geijer baft öppen blick för denna synpunkt, framgår bland an-
nat af hans yttrande i teckningen af Frihetstiden: »Vi hafva bemödat
oss om sanning och oveld, men måste erkänna att hvad vi fram-
stält ändå icke innefattar hela sanningen om fäderneslandets till-
stånd under denna tid. Vår tafla har förnämligast haft till fö-
remål regeringssättet med dess driffjädrar och följder. Men re-
geringarnes historia är sällan fullständigt folkens».
Att Geijers svenska folkets historia det oaktadt förnämligast
— ej uteslutande — blef en politisk historia (man behöfver
blott läsa det andra och det sjunde kapitlet i D. I och det
första i D. III, för att finna den fullkomliga haltlösheten af herr
Strindbergs utfall om de »kortfattade tilläggen om huru kun-
gen uppmuntrade näringarna, bergsbruket, konsterna»), har sin
enkla förklaringsgrund deri, att han förstod bedöma omfattningen
af den uppgift, som förelåg honom, en uppgift som oaktadt pla-
nens begränsning det likväl ej blef honom förunnadt att full-
ständigt lösa. Vi förstå emellertid, att detta ej kan gälla såsom
ursäkt för en författare, hvars forskningsmetod är sådan, att han
på två år tror sig kunna skrifva den svenska bildningens och
gedernas historia under ett tusen år, men det finnes dock en
synpunkt, som äfven tyckes hafva bort verka förmildrande på herr
Strindbergs omdöme. Det heter nemligen i hans anmälan att
hans arbete endast blifvit möjligt genom några nyligen inträffade
omständigheter, deribland det kungl. bibliotekets flyttning, »i
hvilket arbete jag (herr Strindberg) under vår, utom mitt beröm
stående, öfverbibliotekarie m. m. G. Klemmings? öfverinseende
+ Vi förstå ej rätt Förf:s blygsamhet vid detta tillfälle. Det
skulle utan tvifvel.: varit ganska pikant, om han gifvit oss en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
