Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 LITERATUR.
land, 4) att en mängd olika dialekter förekomma i vårt språk,
5) att folkvisorna ej äro författade af allmogen utan t. o. m. ofta äro
af utländskt ursprung, 6) att en mängd utländingar på olika ti-
der hit inflyttat, 7) att innevånarne i olika socknar och härad
ofta på marknader och andra möten råka i strid med hvar-
andra. TMvad angår de båda första af dessa bevis: folkdräg-
terna och Maria nyckelpiga, torde det ej’ vara värdt att på dem
spilla många ord. Vi tro nämligen ej, att någon förståndig men-
niska i vår tid betraktar de förra såsom ett palladinm för ur-
svenskheten, eller att många skola låta sig öfvertygas om att vårt
folks nationella enhet i någon mån är beroeude af olika benäm-
ningar på en liten insekt, äfven om dessa, såsom Förf. sökt
visa, skulle leda sitt ursprung från olika kulturinflytelser. Att
en tid funnits, då det svenska folket var deladt i olika fvlken
med något olika rättssedvänjor är sant, men om man deraf skall
eluta till att det saknar nationell enhet, så bör samma slutsats
gälla om alla folk af germaniskt ursprung, tv. detta är för hela
den germaniska stammen ett gemensamt drag. Om möjligt ännu
mera naiv är Förf., då han på grund deraf, att dialektiska olik-
heter förekomma i vårt språk, förnekar den nationella enheten.
Man har annars antagit, att tillvaron af dylika är en allmän
språklig företeelse och att dialekternas grund ingalunda behöfver
vara en stamblandning, utan att de ofta utveckla sig ur samma
språk. Förhållandet är, att Förf. helt och hället missuppfattat
den nationella enhetens betydelse. Den består nämligen ej, så-
som han synes förmena, i en flack enformighet eller i en borne-
rad afstängdhet gent mot främmande element, utan hvad som
utgör kännemärket på dess befintlighet, det är, att ett folk
känner sig såsom ett lefvande helt samt eger kraft att göra till
sin verkliga egendom de främmande bildningselement, som det
måste upptaga för att ej blifva stående på barbariets ståndpunkt.
Det var dessa egenskaper som gjorde, att det helleniska folket
under forntiden, i huru mångskiftande former dess lifsyttringar
än framträdde, huru söndersplittradt det än var i sins emellan
fiendtliga samhällen och huru mycket det än upptagit från andra
folk, med fog kunde sägas ega en verklig nationell enhet, och
samma egenskaper skall man ej kunna frånkänna det svenska
folket, trots alla skiftande dialekter, alla skiftande namn på små
skalbaggar, trots folkdrägternas främmande ursprung, ja t. o. m.
i trots af alla marknads- och beväringsgräl. Ser man frågan från
denna synpunkt, blifva också de bevis, som Förf. ur folkvisornas
främmande ursprung och inflyttningarna från utlandet sökt hemta
mot tillvaron af ett verkligt nationelt If hos vårt folk, snarare
bevis för motsatsen. Det må vara sant att många af dessa folk-
visor och deras melodier leda sitt ursprung från främmande håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
