Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Valrätten till andra kammaren, I, af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALRÄTTEN TILL ANDRA KAMMAREN. 359
öfvervigt, skulle tillfalla — läseriet. Åtskilliga tecken ha re-
dan länge pekat åt detta håll, ej minst vid årets allmänna
val; och om magten lades i deras händer, vore det väl
underligt, om ej de andligt sinnade med sin kända vakenhet
och förmåga af sammanhållning skulle veta att göra bruk
af den, för att tillvinna sig en ställning, liknande centerns
vid tyska riksdagen. En gång vordne herrar inom halfva
antalet af landsbygdens valkretsar, skulle snart intet kunna
1 kammaren uträttas utan dem; och man skulle kanske få
upplefva den dag, då riksdagens andra kammare började och
slutade sina sammanträden med afsjungandet af Sankeys
sånger. Och med all aktning för Sankeys sånger, som ju
ibland kunna vara ganska vackra, — så var det väl ändå ej
dit våra varmhjertade demokrater ville komma.
Den form, hvari de senare inför riksdagen framlägga
sina anspråk, synes ej heller rätt lyckligt vald. En från re-
formföreningen i Stockholm utgången adress om allmän röst-
rätt, som vunnit talrikt understöd bland städernas arbetare-
föreningar och vid årets riksdag i form af motion genom
hr A. P. Lind frambars inom andra kammaren, uppställer
såsom vilkor för rösträttens utöfvande »att skatta till stat
och kommun» Det är svårt att tänka sig en mer oklar och
osäker form för ett lagförslag. Menas med den skatt, som
skall förläna rösträtt, bevillning efter andra artikeln och deraf
beroende kommunalskatt, så skiljer sig förslaget ej särdeles
mycket från det, som andra kammaren redan två gånger
biträdt; men det är då svårt att fatta huru en rösträtt kunde
kallas allmän, hvarifrån mer än hälften af landets. myndige
män blefve uteslutne. Menas åter personlig skatt, förfaller
väl denna anmärkning; men valrätten gjordes då beroende
på fortvaron af en skatteform, hvars bestånd hänger på den
sköra tråden af en gemensam votering, och som just af
hänsyn för de mindre bemedlade nu mera är på allvar satt
i fråga.
Så länge krafven på allmän rösträtt ej framträda i en
klarare och bestämdare form, är och förblifver rösträttsfrå-
gan en gränsfråga.
- Lå &
&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
