Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Valrätten till andra kammaren, I, af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALRÄTTEN TILL ANDRA KAMMAREN. 303
arbete. Härigenom har från valrätt uteslutits en klass, som
blifver allt mera betydande i mån af penningerörelsens tillväxt,
— de smärre kapitalisterna. Och dock borde t. ex. den som
äger 15,000 kronor, placerade på säkra papper, fullt lika
väl kunna göra skäl för sin valrätt, som egaren af en jord-
lott om 1,000 kr.
Vida tyngre väger dock den anmärkningen, som redan
före riksdagsordningens antagande uttalades af framstående
motståndare deremot, att valrätten till andra kammaren —
liksom ock valbarheten till den första — blifvit bunden, icke
vid förmögenheten i och för sig, utan vid de skattebidrag,
som derför kunna erläggas till stat och "’kommun.
Grundlagsstiftarne hafva härmed sannolikt endast velat
utesluta dem, som försummat att erlägga sin skatt. Och det
kan ju låta säga sig, att den, som undandrager sig att full-
göra sina skyldigheter mot stat och kommun, ej heller kan
hafva anspråk på några politiska rättigheter. Men man har
härvid förbisett, huru olämplig den direkta skatten är som
vilkor för de senare, då just de lägst eller icke alls direkt
beskattade här liksom i alla länder tyngst drabbas af den
indirekta beskattningen, och dermed lemna ett ojemförligt
drygare bidrag till staten än på direkt väg. Man har i Eng-
land beräknat, att två tredjedelar af dess indirekta skatter
betalas af personer, hvilkas ekonomiska ställning ej tillåter
dem att betala inkomstskatt, — en beräkning, som väl ej
omedelbart kan öfverföras på våra förhållanden, då vår be-
villning är fotad på andra grunder, men som dock i och
för sig talar alldeles tillräckligt tydligt.
Antalet af dem, som väl innehafva nödig förmögenhet
eller inkomst, men ej uppfylla vilkoret att ha betalat skatt,
är i alla fall ej så stort, att det kan utöfva nämnvärd in-
verkan på valens utgång, — detta dock med undantag för
de större städerna, der det t. ex. i Stockholm kunnat uppgå
ända till 14,8 2/, af hela antalet. Men den tvifvelaktiga vin-
sten af deras utestängande har blifvit köpt med så svåra
olägenheter, att man här utan gensägelse står inför en af
riksdagsordningens svagaste punkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
