Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N
OM ROMANENS URSPRUNG OCH ÄLDSTA FORMER. 371
tonike, konung Selevkos’ andra gemål. Den dolda passionen
nedlade ynglingen på sjuksängen. Då läkaren Erasistratos från
Keos tillkallades, utrönte denne sjukdomens art på så sätt, att
han lät alla hofvets skönheter passera genom det rum, der yng-
lingen låg; vid hvar och en som passerade kände läkaren på
ynglingens puls, hvilken naturligen slog hårdare, då drottningen
gick förbi. Med klok beräkning berättade läkaren för konungen
att hans, läkarens, fru älskades af ynglingen, och då konungen
enträget bad honom afstå henne, frågade denne om konungen
skulle göra detta, i fall han befunne sig i samma belägenhet. Då
denne jakade härtill, upptäckte Erasistratos rätta förhållandet, och
konungen afstod ädelmodigt sin gemål åt sin son. -— Denna be-
rättelse, som i sig sjelf icke innehåller något osannolikt, öfver-
gick sedan till Orienten, der den berättades om den arabiske
läkaren Avicenna och derifrån genom Gesta Romanorum till
Boccaceio. Detta ger oss dock ingen anledning att betvifla sa-
gans historiska äkthet, men hvad som med säkerhet visar dess
brist på historisk sanning är, att den hos grekiska författare be-
rättas om andra personer, nemligen om Hippokrates och Alexan-
der I:s son Perdiccas i Pseudo-Soranos’ Hippokrates’-biografi. —
Denna berättelse tydliggör dessutom för oss i hvilket nära sam-
band de hellenistiska historikernas erotiska berättelser stå till
den senare sofistiska kärleksromanen, ty Heliodoros begagnar i
4:de Boken af sina »Ethiopiska Historier» samma diagnos för kär-
lekssjukan, i det att läkaren Akestinos der på detta sätt igen-
känner Karikleas’ sjukdom.
Men icke blott skalder och historiker bearbetade dessa ero-
tiska ämnen, äfven filosofernas skrifter sysselsätta sig härmed.
Redan Plato hade, utom på andra ställen, äfven i sin Symposion
behandlat kärleken: detta var likväl en kärlek af helt annan na-
tur än den, hvilken senare filosofer gjorde till föremål för sin
behandling. Aristoteles gjorde en undersökning om kärleken och
efter honom Peripatetikerna, och sedermera blef detta ämne, »om
kärleken», lika vanligt bland filosofer af alla skolor som skrifter
»om naturen» hade varit under den första grekiska kulturens tid!
Dessa undersökningar om kärleken företogos dock icke så myc-
ket för att bestämma dess begrepp, utan man fäste sig företrä-
desvis vid dess verkningar, och den filosofiska apparaten tjenade
egentligen blott till omklädnad för mer eller mindre lascivt ero-
tiska äfventyr. På detta sätt sysselsätter sig filosofen Klearchos
med diverse kärlekshistorier samt gör mycket spetsfundiga un-
-dersökningar öfver vissa bruk bland älskande, såsom det hvarför
man bekransar en älskandes dörr, hvarför älskande bära frukter
och blommor i händerna och dvlika saker — allt för belysa kär-
lekens natur. Man igenkänner redan här ett vigtigt drag i den
senare erotiska romanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
