Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sveriges högre flickskolor, af Gustaf Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES HÖGRE FLICKSKOLOR. 427
s. k. lycealafdelning. Med dessa inkomster vore skolorna
1 tillfälle att, utom betalande lärjungar, till ett visst antal
mottaga äfven obemedlade föräldrars barn, som hade håg
och ’fallenhet för studier. Till en början kunde dock dylik
afgiftsfri undervisning icke medgifvas i vidsträcktare mån,
än att mot hvarje tiotal af lärjungar, som erlade skolafgift,
svarade ex friplats.
Den närmaste ledningen skulle vid de fullständiga läro-
verken utöfvas af en rektor, biträdd af en första lärarinna,
vid de lägre skolorna af en föreståndarinna med biträde af
en studiidirektör. Lärarinnorna borde efter regeln vara
examinerade. Vid de fullständiga läroverken skulle jemte
lärarinnor och extra lärare anställas äfven ordinarie lärare,
med titeln lektorer. ,
Skolans styrelse skulle bestå af fem personer, nemligen
en ordförande, som tillika vore skolans inspektor och i så-
dan egenskap förordnades af Kungl. Maj:t, samt fyra leda-
möter, af hvilka tvenne skulle utses af chefen för ecklesia-
stikdepartementet och de två öfrige af vederbörande kom-
mun, som dervid skulle vara oförhindrad att välja endera
eller båda inom det qvinliga könet. |
Detta komiterades betänkande afgafs och inlemnades,
såsom är nämndt, i slutet af år 1868 till vederbörande de-.
partement. Der fick det hvila i mer än fyra år. Först
1873 fann regeringen tiden vara inne att taga riksdagens
offervillighet i anspråk för upprättandet af qvinliga läroverk.
Det föredragande statsrådet, d:ir Gunnar Wennerberg, anslöt
sig i allt väsentligt till komiterades organisationsförslag;
i afseende på det ekonomiska spörsmålet hyste han dock
en afvikande mening. Komiterade hade uppenbarligen i
främsta rummet tagit hänsyn till medelklassens önskningar
och behof, för hvilken samhällsklass en måttlig skolafgift
icke kunde kännas tryckande. Statsrådet fäster deremot
uppmärksamheten på den ökade svårigheten nu mot förr
för den obemedlade qvinnan att inom hemmets krets finna
en passande verksamhet och tryggad utkomst, hvarjemte
han antyder, att qvinlig handaslöjd ej längre med säkerhet
kunde bereda sina idkare ens ett torftigt uppehälle. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
