Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om en sida af det moderna associationsväsendet, den s. k. kooperativa rörelsen, af Johan Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM fcN SIDA AF DËT MODËRNA ASSOCIATIONS VÄSENDET. 4
gynsam. Nästan alla samhällsklassers allmänna lefnadsvilkor
hafva onekligen blifvit i väsentlig mån förbättrade, så att i våra
dagar äfven mindre bemedlade personer kunna få njuta ett större
mått af detta lifvets bekvämligheter än det, de förmögnare
för hundra år sedan kunde förskaffa sig. Att
nationalförmögenheten i de flesta land tillväxer, är obestridligt, trots
protektionisternas motsatta försäkringar och jämmerrop, hvilka
vid noggrannare undersökning vanligen visa sig vara
förorsakade af den genom den lifligare konkurrensen förökade
svårigheten för enskilda fabrikanter att rikta sig på
konsumenternas bekostnad. Man har — för att anföra blott ett
enda exempel, tillika såsom ett karaktäristiskt motstycke till
Vaubans nyss anförda skildring — med säkerhet beräknat, att
Frankrikes nationalförmögenhet årligen växer med minst 2 à
3 milliarder francs värde (hvilket, inom parentes sagdt, icke
hindrar det landets protektionister att uppstämma de vanliga
klagovisorna och begära ökadt »skydd»). Visserligen vore
det nu förhastadt att tillskrifva den ekonomiska friheten allena
förtjänsten af det ’allmänna välståndets starka utveckling i
vårt århundrade. Särskildt är det ju alldeles påtagligt, att de
just i detta sekel slag på slag gjorda vigtiga upptäckterna
på den industriella teknikens område i högst väsentlig mån
bidragit till —- och i många fall först möjliggjort —
produktionens exempellöst snabba stegring; men det är för visso
ingen tillfällighet, att en sådan mängd vigtiga upptäckter och
uppfinningar blifvit gjorda just sedan den individuella friheten
fatt ett vidare spelrum.
Men är då det ekonomiska samhällstillståndet i våra
dagar fullt tillfredsställande? Och är det sant, hvad särskildt den
snillrike fransmannen Bastiat under en ytterst fyndig bevisföring
sökt ådagalägga, att nämligen »alla berättigade intressen äro
harmoniska» — och att till följd häraf friheten allena,) den af inga
andra band än aktandet af andras lika rätt inskränkta
friheten, är istånd att frambringa så mycken timlig lycka, som
öfverhufvud är möjlig här i ändlighetens verld? — Hvad den
senare frågan beträffar, kunna vi gärna lemna den obesvarad
af det enkla skälet, att den är — opraktisk;
förutsättningen, att alla människor frivilligt skulle akta andras lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
