Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
* FREDRIK WILHELM SCHOLANDER.
där det väldiga klostrets stolta renässans-arkitektur med
kol-lonader och trappor lifvas af en storartad katolsk procession,
omgifven af knäfallande och åskådande folkskaror. Samma
dekorativa karaktär visade Scholander äfven i de stora
cykliska skildringar, som han under senaste årtiondet flere
gånger utförde. Så «Den blödande rosen», som han tvänne gånger
med olika detaljer målade i tolf stora akvareller; så
«Sandhe-dens Pilgrimsgang» af Erik Bögh, hvilken han likaledes tvänne
gånger utförde i tio akvareller; så äfven i de fyra stora friser,
som han utförde för salånger i enskilda hem, af hvilka en
(1876) framstälde scener ur skandinavernas hemlif, en annan
(1878) berättade «människolifvets saga».
Men ännu bestämdare framträdde Scholanders lust att
uppgå i ornamentet och frossa i de karaktäristiska slingornas
harmoniska förvecklingar, när han tog pennan i handen för
att i teckning illustrera sina egna sagor och ballader. Af
dessa hafva redan på 1860-talet flere varit utgifna dels i «Ny
Illustrerad Tidning», dels i särskilda upplagor, till en början
under pseudonymen «Acharius», hvars ursprung ofvan
angifvits. De utgifna sagorna och balladerna äro: «Flygsmeden»,
«Svenska flottan», «Den blödande rosen», «Fältherrens porträtt»,
«Grafkoret», tEngsjö kedja» och «Fjolners saga», hvilken sist
nämda 1866 utgafs med text i 32 stora folioblad, och hvars
originalteckningar inköptes till nationalmuseum 1874. Vid
skandinaviska konstutställningen i Göteborg i fjol sommar
funnos 8 sagor illustrerade af Scholander, bland hvilka 4 voro
nya, nämligen «Mäster Gierlac», «Kloke Nisse», «Kung
Sveg-der» och «Bolla», och med dessa hade konstnären så sent
sysselsatt sig, att de afslutades den 30 April 1881, åtta dagar
före hans död. Öfverblickar man det hela, så vittnar det om
en outtömlig fantasi, en outtröttlig hand, en beundransvärd
säkerhet i åskådning och utförande, när det gälde någon
omfattande ornamentering, som då alltid vardt högst originell,
på en gång fantastisk och klar, när inbillningskraften och dess
tjänarinna, pennan, kunde röra sig fritt och ogeneradt. Och
det märkvärdiga härvid var, att Scholander aldrig gjorde
något utkast, utan utarbetade bilden fullt färdig för det inre ögat,
hvarpå sedan det yttre arbetet bestod, så att säga, i en ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
