Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i36
HOLGER DRACHMANN.
ej blott den skarpa observations- och reflexionsförmåga, som
utmärker den verklige satirikern, han saknar äfven den grad
af moderation och humor, som är nödvändig, om ej satiren
skall blifva för bitter och därigenom förlora sin udd. Hans
satir träffar ofta icke på grund af de öfverdrifver, hvartill han
låter förleda sig, ett fel, som är så mycket kännbarare, som
man allestädes märker, huru litet han tänkt sig in i de
life-och samfundsförhållanden, mot hvilka han vänder sin kritik.
Drachmann är dock för mycket en verklig poetisk natur för
att göra denna sida af sin diktning till hufvudsak. I sitt lands
historiska .minnen, i sagan och i naturen har han funnit ett
fält för sin verksamhet som diktare, där känslan, innerligheten
och fantasien mera kunna komma till sin rätt. Särskildt har
han visat sig ega ett fint sinne för naturen. Denna skildras
af honom aldrig på ett sentimentalt sätt. Han kommer ej till
naturen från det hvardagliga lifvet som en landsflyktig till ett
främmande land, utan man märker, att han redan från böljan
är hemma i denna verld. På grund af hans naturliga
läggning och hans privata lefnadsförhållanden är det företrädesvis
en sida af naturens och människans lif, från hvilken han gifvit
oss stämningar och taflor, det är hafvet och lifvet på hafvet.
Hafvet, som griper så djupt in i det danska landet, detta haf,
hvilket dock de fleste danske diktare glömt, emedan de för
mycket lefvat i staden och i »Bøgeskoven», har han lärt oss
känna. I hans »Sange ved Havet» och i hans skildringar ur
sjömännens lif visar sig hans begåfning som diktare i sin fulla
kraft. Ingen kan läsa dessa utan att känna, för att tala med
honom själf.
»–Hjertets skjulte Kilder
Risle frem imod det store Hav».
Drachmann räknas som skald vanligen till de s. k.
realisterna. Man har dock med rätta anmärkt, att hos honom
finnes ej så litet romantik, ja, att han i grunden är
romantiker, om han äfven på grund af de tidsförhållanden, under
hvilka han blifvit skylld, kommit att stå den nämda skolan nära.
Att hos Drachmann för öfrigt finnes mer känsla, mer fantasi,
mer verkligt poetiskt sinne än hos någon af de yngre danske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
