Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR.
*57
underordnad ställning medförde. Sedan Norge åter blifvit ett
fritt och själfständigt land, förmådde hans kärlek till det gamla
fäderneslandet, från hvilket han i närmare tre decennier varit
aflägsnad, i förening med hans ej oberättigade missnöje med de
dåvarande danska förhållandena honom till att erbjuda hemlandet
sina tjänster. Han vann också år 1815 anställning i Norge —
vid underhandlingarne därom var den bekante professor E. Z.
Munck af Rosenschöld mellanman — men den gagnande
verksamhet, som han hoppats på, föll ej häller där på hans lott. Den
adjutantstjänst hos konungen, hvartill han utnämdes, var nämligen
och förblef blott titulär, en fullkomlig sinecur, såsom synes redan
däraf, att hans bosättningsort var en norsk landsortsstad, och
någon befordran till mera aktiv tjänst hade han ännu vid sin år
1828 inträffade död icke lyckats uppnå. På det politiska området
fick han tillfälle att vara i någon mån verksam endast såsom
publicistisk författare eller såsom rådgifvare åt mindre sakkunniga
stortingsmän, dem han begagnade såsom språkrör för sina idéer.
Det är naturligt att en sådan lefnadsbana ej lemnat
författaren material till vigtigare upplysningar om tidens stora händelser.
Rätt många enskilda, för historien ej ointressanta smådrag
förefinnas dock i hans bok. Vi bemärka sålunda bland annat de tyvärr
kortfattade notiserna om norrmännens illa ledda fälttåg i Bohuslän
1788, öfver hvilket Tidemand, som själf däri deltog, afgifver en
hård dom. Om marschordningen under tåget yttrar han t. ex.
»Vi rykkede frem som asiatiske Horder under en tyrkisk Pascha».
Om de danska försvarskrafternas organisation och ledning undër
det mångåriga krigstillstånd, som följde på det engelska
röfvaretå-get till Köpenhamn 1807, har han icke häller mycket godt att
säga, liksom öfverhufvud Fredrik VI:s hela regeringssystem i
honom finner en sträng domare. Däremot bedömmer han merendels
de svenska maktägandes åtgärder och anstalter med en hos den
tidens norrmän ytterst ovanlig opartiskhet och fördomsfrihet.
Fr. Braune.
Gustaf Ljunggren Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf
Hts död. Tredje delen. Svenska vitterheten under Gustaf IV
Adotts regering. H. 1—4. Lund 1878—1881. C. W. K.
Gleerups förlag.
Literaturhistorien är, som bekant, en af de yngsta
vetenskaperna i vårt land. Hennes tid begynner först ett stycke in i vårt
århundrade, och detta af ganska naturliga grunder. Man kan väl
tycka, att under det varma intresse för skaldekonsten, som den
gustavianska tiden egde, föregående literaturperioder kunde hafva
blifvit föremål för en någorlunda grundlig och sammanhängande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
