Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 ;
en modern spansk dramatiker.
spanska ögon — och det är ju förlåtligt. Därför
öfverensstämmer icke alltid dess klander och beröm med vår uppfattning.
Slutligen måste vi bland den moderna spanska
dramatikens fel framhålla, hurusom man ibland tillåter sig scener,
som äro i högsta grad vidriga. Så låter Echegaray i ett af
sina sämre stycken, Mar sin orillas, på öppen scen en ung
oskyldig flicka af några herrar lockas in i ett hus, hvars
dåliga karaktär publiken känner. Hon kommer visserligen snart
ut, och man får veta att hon kommit ut därifrån med
oför-kränkt dygd, men något sådant borde aldrig kunna
förekomma. Publiken gaf också sitt ogillande tillkänna med
starka hvisslingar. Lika mycket förtjänade en scen i »El
delo 6 el suelo» att brännmärkas af en upprörd hederskänsla.
Äfven där blir man vittne till, huru en ung flicka lockas till
ett ställe, där publiken vet, hvilket öde som väntar henne.
Dock måste man erkänna, att sådana scener äro undantag
inom den moderna spanska dramatiken, liksom de voro det i
den klassiska. *)
Men låt oss frånse dessa fel och låt oss, innan vi
öfvergå till Echegaray, upprepa, att den moderna spanska
dramatiken erbjuder ett oändligt stort intresse genom sin
idealistiska, sin lyriska och sin pessimistiska karaktär, att den
delvis lefver på stora traditioner och rör sig kring djupa
problem, om den också ännu löser sina problem på ett mera
originelt än tillfredsställande sätt. Det är just emedan
problemdramat inom den spanska dramatiken ånyo böljar
framträda efter 1874, som vi tro att man från denna tid kan
räkna en ny period i dess historia. Den moderna spanska
dramatiken före 1874 hade till viss grad också slagit in pà
denna bana med Tamayo y Baus och Ayala, på samma
gång som Hartzenbnsck, GU y Zarate och Zorilla
representerade det historiska dramat, men det är först efter 1874
som den moderna spanska dramatiken fått sin alldeles
bestämda och säregna prägel, det är också först efter 1874
*) I »Domaren i Zalamea» finnes t. ex. en lika motbjudande scen i
3:dje aktens slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
