Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
FORORD.
historieskrifvaren J. F. Wilkins. Efter honom kommer en rad af
talangfulla skalder och novelldiktare, af hvilka åtminstone en,
Hendrik Conscience, utmärkt för sina skildringar ur det flamska
hvardagslifvet, fått flere arbeten öfversatta på svenska.
Af andra må nämnas van Duyse († 1859) samt de båda
bröderna Snieders, Dautzenberg († 1869) och Jan van Beers.
Alla utmärka de sig lika mycket för kärlek till det
fosterländska och folkliga elementet som för en god uppfattning af
dettas egendomlighet. I deras diktalster ligger liksom ett drag af
de stora nederländska målarnes sunda realism, som icke är krass
eller öfverdrifven och icke änmf afklädd det romantiska doft, som
förmår göra poesi till något annat än reri prosa. Van Beers är
utan tvifvel en af de yppersta af dessa realistiska romantiker.
Jan van Beers är född i Antwerpen 1821. Han studerade
i Mechelen och försökte sig först som fransk poet. Detta gaf
dock ingen framgång. Men genom läsning af Conscience^ de
lee nw van Vlaanderen väcktes hans fosterlandskänsla. Han brände
upp sina franska dikter och begynte egna sig åt sitt egentliga
modersmål, flamländskan. År 1849 blef han lärare i flamländska
språket och literaturen vid normalskolan i Lier och 1860 vid högre
läroverket i Antwerpen, hvilken befattning han ännu innehar.
Van Beers är omtyckt icke allenast som skald utan äfven
som dekiamator, och hans dikter läsas icke blott i Belgien utan
ännu mer i Holland. Som bevis härpå kan nämnas att af hans
ungdomsdikter, kallade «Jongelingsdrooniem, ha åtta upplagor
utkommit, och af en annan samling, kallad «Lroensbeeldem, fyra,
samt 1877 en folkupplaga af hans samlade dikter, det mesta
utgifvet i Amsterdam.
Han är äfven framstående skolboksförfattare. En hans
lärobok i modersmålet har gått ut i 20 upplagor, en annan i 13.
För öfrigt är han jämväl kommunalman och medlem af
stadsfullmäktige i Antwerpen, samt var 1880 de liberalas kandidat vid
valen till lagstiftande kammaren, men föll igenom på några röster.
Romansen Livar da är fö fattad 1847 och tillhör sålunda
skaldens ungdomsdikter. Det är emellertid en dikt, som i
literaturhistorien för längesedan blifvit bedömd som ett mästerstycke, och
som i sitt slag med all sannolikhet är oöfverträffad. Den svenska
literaturen kan åtminstone näppeligen visa något motstycke. Dess
lika konstnärliga behandling af ämnet som sublima tankelyftning
torde bevisa detta till fullo och jämväl rättfärdiga följande försök
till dess bekantgörande för svenska läsare.
Öfversättaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
