Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RALPH WAJ-DO EMERSON. 136
af de grekiske solisterna*) sagt, konsten att göra stort smått,
smått stort, utan att göra stort stort, smått "smått, »which is the
true way to astonish and to reform mankind». Hur nytt allt
gammalt blir, när det säges så! —, när orden äro så
väsentligt lefvande, att värmen i dem icke kan svalna, sedan de äro
nedskrifna; emedan de icke äro uppvärmda ord, som så ofta
vältalighetens, utan tvärtom, att det finnes bundet värme i dem
tillöfvers, som kan frigöras nästa eller derpå följandé gång
man läser dem om igen, oc h tycker sig icke hafva läst dem fullt
vaket första eller andra eller tredje gången. Det är ingen fara
med denne, att han gör folk ensidiga. Han tvingar en hvar
dag att gå tusen nya mil och dock erkänna, a£t man blott
gått liksom ett litet hvarf i sin trädgård eller i närmaste
omgifningen — så betryggande stor är verlden! Sedan
Shakspeare tror jag knappt någon af anglosachsisk ras lärt
britterna något mer än det brittiska, förr än denne. Att de
inlära »foreign knowledge, the scholarship and the fine arts
of the pagans, the nations», är aldrig rätt på allvar, om icke
hos deras literära qvinnor. Jag är nästan oviss, om icke hans
stora leende är ännu »mildare och starkare» än
Shakspeares-Shakspeare är knappt så »kungligt glad» — Emersons
beteckning för honom — som Emerson sjelf. Han smittar en
med den helsan, som är hans egendomligaste, att han vet, att
ingenting som duger kan dö. Och han är god tillika: klemar
med ingen, men är dock den känsligaste, vänligaste gubbe 1
verlden; är så gifmild, som om han vore utfattig, och har
dock att gifva, mer än de allra fleste. Han gör folk
sjelflör-tröstande men ej fbrflugna eller kärfva, utan okonstlade,
natursanna, fria från åthäfvor. Hvad är godhet? Högsta grad
af styrka. Att se, och ändå vara god —, att finna, huru
villfarelserna, när de jagats ut ur sina slutna ställningar och
splittrats, blott blifva dess svårare att följa, dess mer invecklade,
dess mer mångböjdt sammanblandade med sanningarna — se,
med ett ord, hvilket ringa stycke väg vi ännu hunnit — se,
men icke skymfa, utan välsigna: hvilken styrka! Att se, och
derföre vara god, vaket god; att hafva måst uppgifva hoppet
*) Isokrates.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
