Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
skattereformen.
grundskatt. Af hvad vi sålunda anfört följer också, att
grundskatternas afskrifning icke kan göras till någon rättsfråga,
därför att grundskatten med hänsyn till en del hemman är
-relativt större än med afseende ä andra. — Då man läser
finansministerns anförande till statsrådsprotokollet, sä far man
också det intrycket, att han så fort som möjligt vill komma
ifrån den rättsliga sidan af saken. Om han på något sätt
skarpare betonat afskrifningen såsom något, hvilket
skatte-jordägarne rättsligen kunna fordra, så skulle väl också de
ledamöter af statsrådet, som rörande detta spörsmål redan
förut intagit en bestämdt motsatt ståndpunkt, *) känt sig
förhindrade att understödja honom genom att med honom
instämma. Vända vi oss nu till roterings- och rustningsbesvären,
så torde man lugnt kunna säga, att man ej häller för dessas
aflyftandc lyckats anföra några fullgiltiga rättsskäl.
Vill man åter låta de omtvistade rättsgrunderna betyda
hvad de kunna och taga saken sådan den är utan alla
förskö-ningar, så framställer sig afskrifningsfrågan i den mera
rättframma skepnaden af en politisk ändamålsenlighetsfråga. Och
från denna synpunkt ter sig helt visst den ifrågasatta
reformen i en något fördelaktigare dager. Härvid gäller det först
och främst att komma det knotande missnöje öfver
jordbeskattningens obillighet och orättvisa, som redan blifvit så
rotfast i en mängd sinnen, att en gång tystna. Man måste i
det politiska lifvet räkna med de faktorer, som verkligen
förefinnas, och en sådan af betydande storlek är den till
trosartikel upphöjda läran om skattejordens orimliga betungande.
Och för att vinna befrielse från dessa trätofrön, som hafva
en synnerlig förmåga att förbittra sinnena och att tilltrassla
den politiska situationen, får man icke tveka att underkasta
sig uppoffringar. Låt vara att de nuvarande
skattejordä-garne göra en vinst, för hvilken ingen rättsgrund kan uppvisas;
denna vinst kommer dock en sanifundsklass till godo, som
med eller utan fog känner sig solidarisk med gångna generationer
*) Statsrådet Hammarskjöld i sina bekanta uppsatser om
grundskatterna 1866 och 1869 (»Svensk Litteratur-Tidskr.» för 1869) och staterådet
Lovén, som 1877 instämde med dåvarande chefen för finansdepartementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
