Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR.
239
Nu gestaltar sig saken annorlunda, telefonen intränger med
stor hastighet i hemmen ’ och man kan redan tala 0111 stadsdelar,
der det elektriska ljuset upplyser ej blott gator och samlingssalar,
utan lika väl salonger och arbetsrum. Jeævägståg föras på flera
ställen med elektricitetens tillhjelp - lika säkert och ’ punktligt, som
någonsin med ångans biträde, och äfven uti verkstäder börjar
elektriciteten att på ett lika praktiskt som billigt sätt uppträda jemte
ångmaskinen. Den elektriska kraften kan ’då ställa helt andra
anspråk på allmän uppmärksamhet än förut, likasom redan den
vetenskapliga elektricitetsläran blifvit kastad in på nya hjulspår,
dess tyngdpunkt blifvit väsentligt omflyttad.
Prof. Dahlanders senaste arbete öfver elektricitetsläran måste
derför helsas såsom synnerligen välkommet, clå det söker att uti
den svenska literaturen fylla en lucka, som på de sista åren gjort
sig mycket kännbar. Vi hafva ej ens i form af lärobok haft något
svenskt arbete, som redogjort för elektricitetslärans senaste framsteg.
Förf. har i sitt arbete i första rummet vändt sig till den industriella
verlden och gifvit den en handbok, der råd och upplysningar
kunna vinnas. Mången kunde visserligen ha önskat att förf.
begagnat sig af en lättare och populärare form än den valda, och
antagligt är, att han härigenom skulle vunnit en talrikare
läsarekrets, men onekligt torde vara, att förf. just på den väg, han
inslagit, gjort större nytta och aflijelpt ett kännbarare behof. Såsoin
lärare i tillämpad fysik vid landets förnämsta tekniska läroanstalt
måste han ock sjelf hafva i första rummet rönt olägenheterna af
bristen på ett dylikt arbete.
Det är ett synnérligen rikhaltigt och läsvärdt arbete, som förf.
lemnat oss. Efter en kort öfverblick af elektricitetslärans
utveckling och förnämsta satser, redogör han närmare för de galvaniska
och termoelektriska staplarne samt de magn^to- och
dynamoelektriska maskinerna. Med rätta förbigår han sålunda så godt som
fullständigt den statiska elektriciteten. Man hade dock kanske
ej utan skäl väntat, att förf. skulle egnat några sidor åt åskledarne
och redogjort för de åsigter om dessas uppförande, hvilka brutit
sig mot hvarandra. Om ock ej några genomgripande
förändringar gjort sig gällande på detta område, äro de meningsutbyten,
som under de sista åren i flera länder egt rum öfver detta ämne,
både af allmänt intresse och praktisk betydelse.
Sedan förf. redogjort för de nämnda medlen till den elektriska
strömmens uppväckande, öfvergår han till dennas användande till
elektriskt ljus och kraftöfverförning, inom galvanoplastiken och
telefoneringen — telegrafien förbigås. Inom de flesta af dessa områden
har förf. haft att tillgå nya och rätt fullständiga utländska
’specialsammanställningar, men det rikhaltiga innehållet talar dessutom
om flitigt begagnande af källorna och försök att så fullständigt,
som här gerna kunde ifrågakomma, tillgodogöra sig den rika
Ny Sv. Tidskr. 4:e årg:s 3.e häft. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
