Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5io senare årens bellm ans-literatur.
heten ingalunda var skrymteri*) utan sannolikt härflöt från
barndomsintryck samt från vek känsla och rörlig fantasi hos denne
ögonblickets skald. Motsägelsen hade sin grund i hans
oreflekterade, sensualistiska skaplynne. Derför bära förnämligast
dryckessångerna snillepregeln af hans innersta personlighet, c Af Bellmans
dikter hafva Fröja och Bacchus fått de bästa, men Vår Herre de
sämsta». a)
Senare tiders forskningar visa allt tydligare, att den
förfosfos-ristiske, den traditionele Bellman ingalunda är en mythisk skapelse
af folkfantasien utan temligen öfverensstämmande med den
historiska person, som framstår vid en grundligare och opartisk
granskning af befintliga källor. Utan tvifvel skall den realistiska eller
naturalistiska skolan inom skönliteraturen upptaga till behandling
ett stoff, i vissa fall så tacksamt som Bellmans lif och diktning.
Fryxell, vår historiske realist, har redan gjort försöket; men planen
af hans verk samt hans moraliska rigorism hafva hindrat det från
att allsidigt lyckas. Naturalismen kan från sin ståndpunkt göra
Fryxell samma förebråelse, som Taine gör Macaulay, att han i
sina skildringar låter den sedliga karakteren för mycket träda i
förgrunden på bekostnad af personlighetens öfriga egenskaper.
Huruvida denna ståndpunkt är den riktiga, vilja vi emellertid lemna
derhän. Visserligen har man skäl frukta, att naturalismens sympati
för Bellmans dikter skulle kunna fresta den till en.panegyrisk
lefnadsteckning öfver skalden sjelf, Men denna sympati skall ej
mäkta förleda till otrohet mot skolans grundprincip, det för dess
bästa representanter utmärkande draget: sträfvan efter sanning,
samvetsgrann forskning efter fullständiga och tillförlitliga
sakuppgifter samt ett okufligt mod att utan menniskofruktan uttala sina
åsigter. Man skall då lära bättre känna och förstå den store
skalden. Motsägelsen i flere nuvarande lefnadsteckningar mellan
sångaren och menniskan skall vara försvunnen. Bellman skall
fortfarande beundras och kanske mindre fördömas än beklagas.
A
l) Sjelf anklagande änger har han blott några få gånger uttryckt och
det i synnerhet vid den af Fryxell (s. 87, 88) angifna brytningstiden
omkring 1760 (Nya Saml. 1. 213, 215, 225. Sondén 6. 55.). Gjörwell, den
ende, som beskrifvit Bellmans sista stunder, omtalar hans ånger på
dödsbädden. (Sondén 1. 19, 20.) För Fryxells uppgift (s. 88) om uttryck af
änger år 1763 ha vi ej sett bevis.
a) Dit og Dat 1863 s. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
