Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK FILOSOFI. 33
ker den filosofiska forskningen i vårt fädernesland — redan från
början af sitt filosoferande sträcker sin blick äfven bortom
Kant till de förnämste tänkare, som denna del af filosofiens
historia har att uppvisa, nämligen Leibnitz, Spinoza och
Plato. Sålunda är Boströms första skrift en studie öfver Leib-
nitz, en studie, hvilken onekligen röjer den blifvande mästa-
ren och visar, att han redan vid dess författande fått sigte
på det problem, hvilket sedermera skulle blifva hans egent-
liga, nämligen problemet att förlika människans själfständig-
het med hennes varande i Gud. Dock är detta icke det
enda, som den nämda skriften röjer. Den visar äfven, att
det fans en tid, då Boström beherskades af Schellings mäk-
tige ande, eller m. a. o. att den historiska utgångspunkten
för Boströms filosofi ytterst ligger hos Schelling. Boström
förklarar nämligen där, att Schellings filosofi innebär lösningen
af de svårigheter, som trycka Leibnitz’ verldsåsigt. Men icke
nog härmed. Den ifrågavarande afhandlingen förråder äfven,
att Boström gätt i skola hos Höijer, och i synnerhet hos
Grubbe. Detta framgär icke blott af de ordalag, hvari Bo-
ström angifver Schellings princip, utan äfven af den termino
logi och det uttryckssätt, som han använder i öfrigt. Ingen,
som en längre tid umgåtts med Grubbe och gjort sig förtro-
gen med dennes sätt att uttrycka sig, torde kunna undgå att
återfinna mycket af Grubbe i Boströms skrift c om Leibnitz —
äfven i enskilda vändningar.
Att den historiska utgångspunkten för Boströms filosofi
ligger hos Schelling, bekräftas af Boströms latinska disser-
tation «De nexu rerum cum Deo ex ratione pantheismi positionesr
och särskildt af hvad som på sid. 177 yttras om Schelling,
hvilken förklaras vara vårt tidehvarfs störste filosofiske tän-
kare. Också synes hela den vändning till spinozism, som den
ifrågavarande athandlingen företer, icke kunna förklaras på annat
sätt, än att Boström likasom gjort sig till uppgift att visa san-
ningen af Schellings ord, att Spinozas «substans» (absoluta
väsende), om den genomtränges och förandligas af idealismens
princip (själfmedvetandet), innehåller nyckeln till en tillfreds-
ställande lösning af filosofiens grundfrågor om Guds väsende
och människans förhållande till Gud. Härmed vilja vi dock ej
Ny Sv. Tidskr. g5:te årg:s 1:a häfte. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
