- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1884 /
136

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136 RIKSRÄTTSÅTALET I NORGE.

utan antingen måste det besluta åtal eller ock låta anmärknings-
anledningen falla. Endast för det fall, att visas kunde, att stor-
tinget ej fått åt sig öfverlåtne alla de protokoll och handlingar,
somm bort det samma föreläggas, skulle något åtal kunna ega
rum för regeringshandlingar under den tid, för hvilken stats-
rådsprotokollen i allmänhet förut blifvit granskade. Så har
ock praktiserats till 1881. Förnekas kan emellertid icke, att
välbehöfliga lagstadganden, saknas om prescription till skydd
mot maktbegärets benägenhet att efter behag rifva upp
granskade frågor och derpå bygga nya åtal. Ett statsråd är
sålunda i den belägenhet inför odelstingets flertal, att han
aldrig kan anse sig ha vunnit ansvarsfrihet för sina embetsåt-
gärder. Han beror helt och hållet af grannlagenheten och
rättskänslan hos odelstingets flertal.

Hvad slutligen den domstol angår, som eger att utöfva
den högsta domsrätten öfver statsråds embetsfel, så har den
anklagade i svenska riksrättens sammansättning garanti för
att den sakkunskap, som erfordras för att domaren skall
kunna samvetsgrannt pröfva de åtalade embetsåtgärdernas be-
skaffenhet, och den opartiskhet, som alltid bör, huru mycket
de politiska meningarna må skifta, i en domstol göra sig gäl-
lande, skola kunna iakttagas. Man har sökt att hos denna dom-
stol samla sakkunskap i alla vigtigare styrelsegrenar, i förening
med sjelfständig medborgerlig ställning och lagkunskap, samt er-
farenhet i domarevärf. För att förtaga hvarje tvifvel om
dess egenskap af lagskipande myndighet, är uttryckligen utsagdt,
att då statsrådsledamot gjort sig skyldig till ansvar för lag-
stridigt regeringsbeslut, riksrätten skall såsom domstol hafva
lagen till rättesnöre. Det heter i R. F. $ 106 «döme dem
riksrätten efter allmän lag och den särskilda författning, som
till bestämmande af sådant ansvar utaf konungen och riksda-
gen faststäld vardersr. R. F. $ 102 inskärper äfven, att do-
men skall vara efter lag fäld, och förutsätter laga ansvar
för ledamot i densamma. Denna domstol är äfven likasom hvarje
annan domstol. underkastad offentlig kontroll. Enligt Tryckfri-
hetsförord. $ 2, 4:0 eger hvar och en i allmänt tryck utgifva
alla rättegången inför riksrätten rörande handlingar, protokoll
och beslut. Huru förhåller det sig med norska riksrätten? Enligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1884/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free