Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSRÄTTSÅTALET I NORGE. 151
enligt riksrättsreglementet, hvars $ 9 gifver vid handen, att per-
soner, som på grund af viss uppgifven slägtskap eller andra
lagliga grunder äro jäfviga, ej böra sitta i rätten, och såsom
laga jäf anses bland annat, att man på förhand bundit sig i
saken. Huruvida detta yrkande, som synes i och för sig sjelft
befogadt, och hvilket sannolikt blifvit efterkommet, om riks-
rätten icke under nuvarande förhållanden af stortingsmajorite-
ten uppfattats mindre såsom domstol än såsom en verkställare
af dens. k. folkviljan, bort ovilkorligen leda till angifven påföljd,
beror derpå, huruvida det förhållande, att en lagtingsmed-
lem förut såsom stortingsman deltagit i beslut, som kan föran-’
leda till åtal inför riksrätten, skall betraktas såsom lika med det
fall, då domare fär sig öfverlåten en sak, hvari han förut så-
som domare eller i annan befattning offentligen uttalat sin
mening, hvilket onekligen ofta skulle kunna leda till jäfs-
förhållanden för medlemmar i riksrätten; eller huruvida det
onekligen betänkliga deruti, att en domstols pluralitet kan
bildas af de anklagades politiska motståndare, måste till-
skrifvas institutionens beskaffenhet och de fel, som lagstif-
tarna begått vid dess ordnande. Att emellertid defensors
yrkande ansågs pgrundadt på goda så väl formela som
ännu mera materiela rättsskäl och mer än mycket annat
var egnadt att i dess rätta dager ställa det, om ock ej
mot lagens bokstaf stridande, dock i alla hänseenden rättvi-
sans kraf förbiseende beslut om uppskof med åtal, som fattades af
1881 års odelsting, och de åtgärder, som ledde till bildande af ett
lagting, uteslutande sammansatt af de anklagades politiska mot-
ståndare, detta visar sig deraf, att aktor ej inskränkte sig till att
åberopa de skäl, som ur riksrättens grundlagsenligt bestamda or-
ganisation kunde hemtas för ogillande af jäfsanmärkningen, utan
ansåg sig böra med ett visst eftertryck framhålla och uppläsa an-
svarighetslagens $ 8, som belägger den med straff, som uteblif-
ver från rättens samlingar, hvilket ej kan anses annat än såsom
ett hot af åtal mot dem, som sjelfva funne sig jäfviga på grund
al förut gjorda uttalanden ’i den fråga, som det var deras
pligt såsom domare att opartiskt bedöma. Bekant är, att
samtlige jäfsanmärkningar förföllo. Icke en gång de fyra riks-
rättsmedlemmar, som deltagit i det odelsting, hvilket först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
