Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literatur.
Föredrag öfver Pauli Bref till Korintierna, hållna i Brigh-
ton af F. W. Robertson. Öfversatta från 2:dra engelska upplagan.
Stockholm, Z. Hzeggströms Förlagsexpedition, 1883 Pris 3 kr.
Författaren är den engelske predikanten Robertson, hvilken
är bekant för den svenska allmänheten genom öfversättning af
tre band predikningar, men ändå, efter vår mening, alltför litet
känd här hemma. För tillfället och under nuvarande kyrkliga
situation veta vi knappt någon religiös författare, som vi varmare
ville anbefalla.
Den nuvarande situationen! Några drag deraf.
Samtiden är enligt vår uppfattning icke någon ensidig tid.
Det finnes ingen särskild opinion, som enväldigt beherrskar sinnena.
Tvärtom, der en kraftig öfvertygelse framträder, kan den också
räkna på att göra sig gällande inom sz» krets och finna sir publik.
Det är svårare nu än kanske någonsin förr att tiga till döds eller
på annat sätt förtrycka en lifskraftig mening. Då wvi beklaga oss,
att vår mening förtryckes, är det derföre oftast blott en klagan
öfver, att den ej får gälla ensam.
Men just derföre, att tiden är brokig och att många, äfven
ytterliga, meningar bryta sig mot hvarandra, är den allvarlig och ofta
brydsam nog att finna sig tillrätta uti för hvar och en, som ej kan
och ej vill ställa sig helt utanför striden.
Vår läsning öfversvämmar oss med en mängd detaljkun-
skaper, och en viss del af literaturen, representerad af flere talang-
fulla författare, tillspetsar för oss de svårigheter, som lifvets förkla-
ring i sig sjelf erbjuder. De fördubbla dessa författare för oss frå-
gornas tyngd utan att med ett finger hjelpa oss att bära dem. På
samma gång har det nutida praktiska lifvet en tendens att drifva
menniskorna fram med iltågsfart, som lätt nog kommer dem att
förlora jämvigten. Man frestas ibland att fråga: tänka vi lika
sundt och grundligt, som vi veta eller åtminstone göra anspråk
på att veta mycket? arbeta vi lika väl som vi arbeta fort? äro
vi lika samlade som personligheter, som vi äro verksamma som
maskiner? nog hafva vi fart, hafva vi också mål? är den centripe-
tala verldskraften lika verksam i oss som den centrifugala?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
