Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGERSVÄRDET. 257
Fröja, Od och Gerd de nya Valhallsmagterna och verldsherr-
skarne. Äro vi ense, då ändas denna afton med din bröllops-
fest och min. Hvarom icke, så är jag ängslig för dig, ty
mina gäster och mitt husfolk tycka, att du ej bör komma
med lifvet härifrån, eftersom du dräpt min son, och de ämna
icke släppa Fröja, då hon för andra gången är i Jotunhem.>
— Od svarade, att Gymers plan var stortänkt, oemotståndlig
och lika förmånlig för dem båda, och att han genast ville
förbereda Fröja på förändringen i hennes öde. Gymer lagade
så, att de fingo samtala i enrum. Då Od återvände, sade:
han jetten, att Fröja efter någon tvekan gifvit denne sitt ja,
men med vilkor, att hennes bröllop skulle uppskjutas en eller
två dagar, emedan seden kräfde, att hon icke knöte nytt äkten-
skapsband, innan hennes nuvarande make hållit bröllop med
en annan. Berghöfdingen tyckte slik grannlagenhet öfverflö-
dig, men fann sig dock i vilkoret. Det tillkännagafs nu för
gästerna, att de öfvervoro Ods och Gerds förmälningsfest, och
denna firades vid rågade bord och fylda horn långt in på
natten. Od satt i högsätet hos Gerd och hviskade till henne,
Men hvad han sade var icke brudgums ord. Han prisade
åter och åter skördarnes herres ädelhet och skönhet och ta-
lade om hans längtande kärlek. Sif, som satt vid Gerds andra
sida, lade i jettemöns bägare ett medel, som öppnar hugen
för sanna ord. Gerd medgaf det vara bäst, att hon icke ak-
tade festen som sitt bröllopp. Hon ville, sin fader ovetande,
sofva ensam denna natt och afvakta den lott ödet för henne lagt.
När festen ändat, gingo Od och Gerd till brudgemaket.
Som brudtärna följde dem den beslöjade dis, som sagts vara
Fröjas halfsyster. Det vill säga: jettarne trodde, att det var
hon, som följde dem; men det var i hennes ställe den beslö-
ade Fröja. Det hade icke varit svårt att åstadkomma denra
för vexling, ty under festens lopp hade diserna iakttagit hvarje
tillfälle att skifta säte med hvarandra, och när Gymer en gång
bedt Fröjas syster lyfta sin slöja, var det Fröja sjelf han fick
se, och han förvånades öfver deras likhet. Sif, som man
trodde vara Fröja, ledsagades till den på något afstånd be-
lägna fjellboning, som var frustuga. Der skulle hon sofva allena.
Ny Sv. Tidskr. 5:te årg:s 4:e häfte, 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
