Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK KONST I PARIS, 289
stämning, som hvilar öfver det hela. Men oaktadt han tecknat i
svart och låtit den färgen spela in litet hvarstädes mellan de andra
toner, som han mycket sparsamt anbragt, så har han dock låtit
oss i ersättning för färgprakten få ett öfverlägset behandlingssätt,
en energisk teckning och den finaste uppfattning, — och åtskilliga af
de franska målare, som ha taflor hängande i samma galleri, der
«Arresteringen»> har sin plats, kunna lära sig åtskilligt af Salmsons
sätt att underordna färgen utan att förakta den.
cArresteringen» var likväl ett atelierarbete, och ser man på det
förträffliga konstverket med riktigt kritiska blickar, så kommer man
kanske att undra, om figurer verkligen kunna stå så klart och
skarpt modellerade ute i luften. Salmson har ännu en tafla
på Luxembourg — belönad 1882 med salongens andra medalj
och inköpt samma år — och den taflan är så genomreali-
stiskt utförd, att inför den alla invändningar, riktade mot det
tekniska, måste förstummas. «Konfirmanderna» äro bestämdt målade
ute i fria luften, och de äro målade med samma kraft och samma
fina uppfattning, som alltid utmärkt Salmson.
Mot den taflan har man för öfrigt haft mycket att invända
och säkert är, att ingen konstnär, som ej fullkomligt beherskade
sina uttrycksmedel, skulle ha vågat komponera den så, som Salm-
son gjort.
Man kan säga, att den ej alls är komponerad. En rad flickor,
alla hvitklädda, som går öfver kyrkogården, ett par bönder och
en gosse, stående bredvid, en äldre qvinna anförande tåget, —
det är allt. Nog kunde en konfirmation på landet ha erbjudit
bättre motiv för konstnärlig framställning, men något mera osökt
än detta kunde man svårligen tänka sig, en scen, som möter fär-
demannen hvar söndag om våren, blott han begifver sig ut på
landet och går in på kyrkogården omkring byns gamla vördnads-
värda tempel.
Scenens bakgrund utgöres af byn och är så förträffligt utförd,
att man vid åsynen deraf nästan tycker det är skada, att Salmson
ej på allvar slagit sig på landskapsmålning. Emellertid ingår land-
skapet i betydande grad i hans genrebilder, och han behandlar det
aldrig med det likgiltiga förbiseende, som utmärker till exempel
Edelfeldts gudstjenst i finska skärgården.
Salmson är typen för den moderne konstnären, för den näm-
ligen, hvars konst verkligen är gedigen och djup, för honom som
ärligt och oförtröttadt arbetat sig framåt, långsamt kanske och utan
att förvåna sina landsmän genom många hopp i utvecklingen, men
säkert och oryggligt intagande den ena positionen efter den andra.
Han hör nu till de med skäl.högt ansedda konstnärerna i Paris.
Jämte Salmson nämnes ofta namnet August Hagborg, mest
derför, att de båda blefvo prisbelönade och deras taflor blefvo in-
köpta af franska staten på en och samma gång. Men skillnaden
Ny Sv. Tidskr, 5:te årg:s 4:e häfte. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
