Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 OM IDEALISM, REALISM OCH NATURALISM I KONSTEN.
alt hvad den frambringar i alla händelser måste komma att
göra intryck af någonting fragmentariskt och oafslutadt, af
att utgöra endast ett större eller mindre «Stykke Virkeligheda,
hvadan också särskildt i skolans dramatiska alster gemenligen
fattas en tillfredsställande lösning: «Det Hele slutter med en
Dissonants, og Teppet falder over et Spergsmaal (s. 63).
Men icke nog härmed. I trots af all den vigt, som läg-
ges på «Kunstnerens techniske Virtuositet>, kan det icke und-
vikas, att ämnets och uppfattningens brist på all idealitet så
småningom måste «virke tilbage på Udferelsen og stemme
den i sin Tone, saa at den ogsaa nedsynker til Torhed, Raahed
og Simpelheds, ty «det Raae vil ogsaa udferes raqts Så-
lunda utbreder sig då efterhanden (äfven inom literaturen) «et
mer eller mindre kunstlet Liebhaberie for det Raae og Skiz-
zemessige, medens en omhyggeligere Udferelse ”ikke lenner
Umagen». Och «tilsidst bliver Kunstneren selv saa at sige
en Skizze, en ufzerdig Begyndelse til en Kunstner, man kaster
alle Traditioner, al methodisk Uddannelse over Bord og vil
kun vere ”Naturalist i den Forstand, at man blot vil felge
sit naturlige Instinkt, virke ud af sin umiddelbare Begavelse.
Det Raae males tilsidst af den Raae» Man gissar lätt, att
detta något stränga tal syftar ytterst på det moderna klatsch-
måleriet «med bred pensel, som säges gå ut på att «sette
dreie Klatter, hvor det da ikke kommer saa negie an paa klar
og bestemt Form»; och det tillägges, att sålunda «den Rea-
lisme, der oprindelig lagde al Vegt påa en neiagtig Etfterlig-
ning af Naturen, ender med at frembringe Billeder, der igrun-
den ligne Ingenting». I och med detsamma som detta manér
utbildas och drifves till sin spets, äro vi då midt inne i den
s. k. «impressionismem, hvilken som bekant utgör naturalis-
mens splitternyaste och allra mest moderna nyans och själf
gör anspråk på att vara dess enda fullt konsekventa form;
men i och genom hvilken då också, såsom prof. Monrad gör gäl-
lande, naturalismen «er kommen i den skarpeste Modsigelse
nämligen, att «sikkert har hin tapre Normand ombord, under den fredelige
Sejlads, veret simplere, mindre krigerisk paakladt» (anf. st. s. 244); så kan
det väl näppeligen nekas, att en sådan kritik är ända till ytterlighet småaktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
