Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR. 377
ståndpunkt är en theologiskt spekulativ. Den säkerhet, med hvilken
förf. genomför de theologiska ideer, som bilda hans utgångspunkt,
är förenad med trohet mot de historiska sakförhållandena. De ka-
tegorier, i hvilka han rör sig, bevisa sig sålunda ega berättigade
anspråk på att vara den kyrkobhistoriska utvecklingens egna.
Arbetets intresse ur theologisk synpunkt är härmed påpekadt.
En diskussion öfver det förtjenstliga häri kan möjligen utfalla olika,
. om den anställes från theologisk eller från icke-theologisk stånd-
punkt. Men äfven från en ståndpunkt, som är mer eller mindre
främmande för den förutsättning, som ligger i den heliga historien
såsom ett område för sig i förhållande till verldshistorien och såsom
det innersta derinom, med sina egna lifsbetingelser och utvecklings-
lagar, torde arbetet vinna erkännande ej blott för sin öfversigtliga
klarhet utan ock för det djupa sammanhang förf. uppvisar mellan
gudsförhållandet inom kyrkan och odlingslifvet inom stat, konst
och vetenskap. Vi hänvisa särskildt till det kulturhistoriskt beak-
tansvärda i hans utredning af den gamla kyrkans förhållande till
den klassiska bildningen, hvarigenom hon kommer att blifva en
uppenbarelse af kyrkan närmast såsom ett sanningens rike; af me-
deltidskyrkans förhållande till de krafter, som äro häfstängerna för
medeltidens folkliga och politiska lif, och hvarigenom kyrkan här
närmast gestaltar sig såsom ett magtens och rättens rike; samt
slutligen af den nyare kyrkohistoriens förhållande till det nya hu-
manitetsideal, som i-och med Luthers mägtiga personlighet sprin-
ger fram ur den germaniske anden, och hvarigenom kyrkan här
närmast kommer till uppenbarelse såsom ett kärlekens rike. Ur
samma synpunkt förtjenar påpekas framställningen af den nyare
filosofien och dess betydelse för kyrkan. Naäppeligen torde nekas
att fruktbara tankar med ursprunglighetens friskhet här möta läsa-
ren. Vi hänvisa exempelvis till sid. 38, 39; 193 0. f.; 239 0. f.
Vi hafva framhållit den theologiska och den kulturhistoriska
sidan. Huru är då från författarens egen ståndpunkt förmedlingen
mellan den förra synpunkten och den senare att fatta? Ty att en
förmedling är gifven är klart af det helgjutna i åskådningssätt,
som arbetet röjer Svaret torde framgå ur en iakttagelse af för-
fattarens uppfattning af den nyare filosofiens ställning till kristen-
domen. Se särskildt sid. 252. Erkännes, hvad förf. framhåller
såsom Kants berömmelse att hafva häfdat, «det etiska lifvet såsom
det allt öfverordnades», så kan en «frihetsfilosofi> framkomma, från
hvars ståndpunkt «det är möjligt att till fullo fatta den heliga hi-
storien och dermed teismens sanning och nödvändighet» Är fri-
hetslifvet såsom ett kärlekens lif det, hvarpå tillvarelsen är anlagd,
så måste också det kärlekens rike, hvari personligheten såsom
kristlig finner sig vara insatt och i hvilket möjligheterna för kär-
lekslifvets förverkligande äro för handen, ega anspråk på att fattas
i öfverensstämmelse med det sätt, hvarpå det blifvit till i historien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
