Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 FRÅN LÄRAREMÖTET I STOCKHOLM DEN 17—- 19 JUNI 1884.
liga studier vid universitetet. I motsats härtill yrkade mötet
upprättandet af särskilda borgarskolor samt skilda latin- och
realläroverk. Dock betonade mötet särskildt, att det betrak-
tade frågorna ur rent pedagogisk synpunkt, då det däremot
tillhörde statsmannen att bedöma dem ur politisk och ekonomisk.
Sedan 1881 har skolfrågan icke varit föremål för be-
handling från riksdagens sida. Ett försök gjordes dock 1882
: att skyndsamt framtvinga en lösning af denna svåra och vig-
tiga fråga. Af regeringen hade framlagts ett förslag om lö-
neförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken, och då
behofvet af en sådan var alldeles obestridligt, om ej lärarne
genom alt för stora ekonomiska bekymmer skulle nedtryckas
och hindras i utöfningen af sitt kall, samt om staten för fram-
tiden skulle kunna päåräkna dugliga handledare för ungdomen,
så ansågo åtskilliga ereformvänner> tillfället vara särdeles läg-
ligt att genomdrifva en reform efter sina önskningar. Intet
högre anslag borde beviljas, förr än skolorna omorganiserats
i öfverensstämmelse med Andra Kammarens föregående be-
slut. Naturligtvis kunde de för detta sitt yrkande påräkna
lifligt understöd från kammarens flertal, som icke är särdeles
benäget att gifva högre löner åt tjänstemän. Om man på
detta sätt lyckades hindra löneförhöjningen, hoppades man, att
lärarne, som dittills tämligen enstämmigt uttalat sig emot de
föreslagna förbättringarna, själfva skulle börja deltaga i «re-
formvännernas» sträfvan. Hvilken låg uppskattning af lärarnes
moralitet ligger till grund för denna tankegång, behöfva vi
ej påpeka. Dock bör i detta sammanhang ej glömmas, att
reformens ’stridbaraste förkämpe, Ad. Hedin, frånsade sig all
delaktighet i detta «cepactum turpe> och i ett anförande, fullt af
manlig vältalighet, lade kammaren på hjärtat billighetens
fordringar. Genom gemensam votering beviljade riksdagen
löneförhöjningen, visserligen blott till hälften af det belopp,
som K. M:t äskat, men därmed var dock lärarekårens betryck
i någon män afhjälpt, och frågan om läroverkens reform kunde
nu, frigjord från den olycksbådande sammankopplingen med
frågan om lärarnes löner, själfständigt” behandlas, för hvilket
ändamål en särskild komité af regeringen tillsattes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
