Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LÄRAREMÖTET I STOCKHOLM DEN 17—i19 JUNI 1884. 393
bibehållas, så böra de fortfarande afläggas inför lokala myn-
digheter, icke inför en centralstyrelse. Men på grund af hvad
som ofvan anförts och med hänsyn till den utveckling prof-
årsinrättningen nu erhållit tro vi, att profven utan skada kunde
borttagas. Det betyg, som afgifvits för profåret, bör väl vara
vida tillförlitligare än det, som erhålles för en enstaka prof-
lektion. Vid profåret får ju lärarekandidaten under ett helt
läsår genom upprepade prof på skilda stadier i skolan och
genom sammanhängande undervisning under flere veckors tid
visa sin förmåga både att undervisa och att upprätthålla disci-
plinen. Ett sådant ärslångt prof mäste för visso anses fullt till-
räckligt att ådagalägga den blifvande lärarens duglighet. Sär-
skildt i ekonomiskt hänseende vore det af synnerlig vigt för
lärarne att slippa de kostsamma profresorna. Det är ytterst
sällsynt, att en sökande vinner anställning efter sitt första
prof, utan i allmänhet måste, innan plats kan erhållas, prof
afläggas på tre eller fyra håll. För en:extra-lärare eller vi-
karie, som efter att ha genomgått en dyrbar studiekurs er-
hållit anställning med 1500 kr. i lön, måste det naturligtvis
kännas hårdt att nödgas för vinnande af fast plats företaga
resor till vidt skilda håll, den ena gången t. ex. till Hernö-
sand, den andra till Göteborg, den tredje till Kalmar o. s. v.
Om profårskursen utan vidaré medförde kompetens till lära-
resyssla, så vore därigenom någon ersättning beredd för
de ej obetydliga kostnader, som den medför. Skulle en sä-
dan förändring genomföras, funnes intet skäl längre, hvarför
utnämningsrätten skulle tillkomma domkapitlen, utan denna
kunde då utöfvas antingen af en öfverstyrelse för läroverken
eller af Konungen. |
Sist företogs till behandling 12:te frågan, så lydande:
Är det lämpligt, att de allmänna läroverken och folkskolorna
äro två i förhållande till hvarandra fristående offentliga under-
visningsanstalter? Eller är ett samband mellan dem önskligt, och
i hvad mån är ett sådant möjligt att åvägabringa?
Öfverläggningen inleddes med ett föredrag af folkskole-
läraren Fridtjuv Berg, hvilken ogillade det nuvarande skolsy-
stemet, som gör barnundervisningen till yrkesbildning och är
grundadt icke på personlighetsprincipen utan på kastprincipen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
