Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 GUSTAF III:S SISTA REGERINGSTID.
tiverade skildring af Josef II sammanfattat sjtt omdöme där-
hän, att grunddraget i kejsarens karaktär var afundsjuka, hvil-
ken stundom urartade till verkligt hat. Därtill kom brist på
personligt mod och en politisk trolöshet, som visade sig i sin
rätta dager i hans förhållande till Turkarna, särskildt när han
ville midt under freden genom en coup de main taga Belgrad.
Äfven Fredrik II har lemnat sitt bidrag till teckningen af
denne sin samtidings bild. Båda herrarne hade nämligen år
1769 ett möte i Neisse, och det har sitt intresse att se, huru
de uppfattade och bedömde hvarandra. Fredrik skrifver så-
lunda om Josef, att denne «förtäres af äregirighet>» och att
«det är säkert, att Europa skall stå i lågor, så fort han kom-
mer till väldet. Josef å sin sida skrifver till sin mor, att
Fredrik vore ett geni och en man med underbar talgåfva;
men «det oaktadt känner man dock, vid alt hvad han säger.
att man har att göra med en skälm». Sannolikt har ingen-
dera af de värda brefskrifvarne mycket misstagit sig.
Det kan nämligen icke förnekas, att denne Fredrik den
Andre af Preussen verkligen var en arg skälm i sin stats-
konst. Han kan ha inlagt stora förtjänster om sitt lands inre
styrelse, — en patriarkalisk styrelse, som folk sade i den
gamla goda tiden, då äfven regenter fingo åtnjuta den rätt,
hvilken motsvaras af hvarje kristens pligt «att tyda all ting
till det bästa>; en despotisk envåldsstyrelse, som det visserli-
gen icke så aldeles utan skäl heter af en nyare tids barn,
de där utan all slags «beskedelighet» hafva ögon blott för
sådant, som kan lämpa sig till en anmärkning mot nästan, i
all synnerhet om denna är högre stäld; — Fredrik må såle-
des, som sagdt, ha inlagt stora förtjänster om den inre sty-
relsen, och ännu större om den yttre, i det han lyfte sitt rike
till stormakt och till en politisk ställning, från hvilken till och
med en Napoleon med all sin våldsamhet endast för en kort
tid kunde rubba detsamma. Tyskarna må "därför ock gärna
kalla honom den Store, ehuru de begynte därmed något ti-
digt, redan 1746, då storheten ännu var liten nog; men Öster-
rikare, Polackar och Svenskar, de hafva sina goda grunder
att icke instämma i det preussiska jublet. För dem alla var
han en besvärlig och farlig granne: han tog Schlesien, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
