Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF UES SISTA REGERINGSTID. 405
kunde ej få fria händer, och, när dessa planer ej ville lyckas,
förföll hans lifliga sinne till sådana orimligheter som att, om
ock blott för ett kort öfvergående ögonblick, tänka på Polens
krona eller att göra sig till en chevalier errant för konunga-
dömet i dess sämsta skepelse, den franska Zancien régime. Med
rätta säger därför Schröderheim om Gustaf III, «att hans
egenskaper varit och blifva sällsynta i dödligheten, att han
med dem i hopen af medborgarne ofelbart utmärkt sig, och
att hans största olycka var att födas till ett för litet kall för
deras verksamhet, till konung uti ett rike, hvars tillgångar.icke
voro tillräckliga för hans stora vyer, i saknad hvaraf han
kanske stundom skapade hvälfningar och händelser, hvilka
han med ett mera inskränkt begrepp om sin och rikets ära
kunnat undvika.» Men lord Chesterfield har icke mindre rätt,
när "han säger, att det låder alltid något löjligt vid ett miss-
lyckande. Detta fick äfven konung Gustaf erfara: han har i
allmänhet icke blifvit fattad som z»” komme sérieux, och man
har haft mycket att utsätta på hans bristande grannlagenhet
vid valet af medel; men, hade hans framgång liknat morbro-
derns, så hade man sannolikt blundat för denna svaghet, och
Gustaf skulle, liksom Fredrik, hafva hälsats med namnet den
Store.
Det förtjänar måhända i detta sammanhang anmärkas,
att icke blott i de politiska förhållandena röja sig åtskilliga i
allmänhet tämligen opåaktade jämförelsepunkter mellan Fre-
drik II och Gustaf III, utan att dem imellan äfven fanns en
personlig likhet, som af många samtida intygas. Beträffande
utseendet var denna likhet i yngre åren kanske ej så stor,
ehuru det af Pesne är 1746 målade porträtt af Fredrik dock
har något som påminner om det porträtt man vanligen ser af
Gustaf från hans första regeringsår; men med tiden utveckla-
des denna likhet alt mera, så att den under Gustafs sista tid
till och med lär hafva varit nästan frappant. Markis de Bouillé,
som haft tillfälle att personligen känna de båda fränderna, be-
kräftar denna kroppsliga likhet, och icke blott den, utan äfven
likheten i karaktär; han säger nämligen, att den svenske ko-
nungen föreföll honom hafva e«infiniment du caractére du grand
Frédéric, son oncle,» och, ehuru han ingalunda var blind för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
