Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 HOMEROS.
Det är i dag en glad festdag på ön. Efter afslutad
skörd, vid hvilken den gamle konungen sjelf haft öfverin-
seendet öfver arbetet och hans söner flitigt deri deltagit, sam-
las till konungens palats ej endast hans eget folk, herdarne
och föreståndarne för hans hjordar samt hans öfrige arbetare,
utan äfven de förnämste männen i staden och på hela ön för
att deltaga i den stora festen, vid hvilken efter slutade käm-
paspel en härlig hekatomb ”) skall offras åt öns skyddsgud,
hafsguden Poseidon. Vi kommo i går såsom främlingar till
ön, och enligt gästvänskapens lag vill värden icke höra värt
ärende, förrän vi i flere dagar blifvit på det präktigaste und-
fägnade. Vi ha således nu haft godt tillfälle att äskåda de
manhaftiga idrotter, som öfvats af raske ynglingar och väl
dige män, hvilka täflat än i kapplöpning än i diskoskastning ”")
än i bågskjutning än i brottning, och sedan kämparne efter
slutad täfling gått hem för att bada och pätaga sina högtids-
kläder, ha vi slagit oss ned nära hafsstranden i skuggan ’af
den lummiga lönnen, vid hvars rot en källa utgjuter sitt glän-
sande vatten. Men Phoibos har redan med sitt guldstrålande
spann öfverfarit midten af sin bana, skuggan lutar allt mer
mot öster, ljusets hem. Vi måste således bryta upp och
styra våra fjät mot staden och konungaboningen, der målti
den skall intagas och börjas med offer. Ty här heter det:
gifven först gudarne hvad dem tillkommer.
Sedan vi gått öfver folkets församlingsplats, som är för-
sedd med rader af i jorden nedsatta stenar såsom sittplatser
+) Ordet betyder egentligen ett uffer af hundra offerdjur, men använ-
des vanligen endast för att beteckna (ett större) offer i allmänhet.
$$) De mest brukliga manliga idrotterna voro under den heroiska och
äfven under den historiska tiden kappkörning, kapplöpning, knytnäfvekamp
brottning, fäktning med lans, bågskjutning och diskoskastning. Diskos var en
rund (stundom oval) skifva (en stor trissa) af sten eller jern. Den, som
under täflingen slungade sin diskos längsta sträckan, var segrare.
De homeriska sångerna framträdde i sitt fullbordade skick ungefär
200 år efter den tid, som i dem skildras. Att skalden har tillämpat it-
skilligt af sin egen tids seder och förhållanden på den skildrade tiden, är
gifvet. Sådant var oundvikligt. I det hela är dock den yngre heroiska
tiden utan tvifvel ganska troget skildrad, i den mån nämligen en sådan
skildring ölir en följd af den poetiska berättelsens gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>