Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Latin- och examensfrågan vid Universiteten.
Underdåniga utlåtanden och yttranden angående ifrågasatt
ändring i bestämmelserna för akademiska examina, afgifna af
kanslern för rikels universitet samt de akademiska konststorierna
och fakulteterna i Upsala och Lund äfvensom lärarekollegiet vid
Karolinska mediko-kirurgiska institutet. "Stockholm 1883.
Vid ’ 1880 års riksdag hade inom andra kammaren väckts
ett par motioner angående vidt omfattande förändringar i hela vårt
högre undervisningsväsen. Dessa motioner öfverlemnade kamma-
ren till ett tillfälligt utskott, som efter en genomgående omarbet-
ning, af deri framstälda förslag framlade grunderna för en full-
ständig omorganisation af de allmänna läroverken. Men då läro-
verken, såsom förberedande för universiteten, stå i stort beroende
af dessa, så att deras läroplan måste inrättas efter de fordringar,
som gälla för de särskilda universitetsexamina, ansåg sig utskottet
böra uppställa såsom ett oundgängligt vilkor och nödvändig för-
utsättning för den nya skolorganisationen,
«att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande af
den kompetens till embeten och tjenster, som nu genom dem för-
värfvas, få afläggas af en hvar, som genomgått godkänd, vare sig
real eller latinsk, mogenhetspröfning, utan åliggande för den, som
sig till universitetsexamen anmäler, att genom någon preliminär-
eller kompletteringsexamen hafva ådagalagt insigter i latinska
språket.»
De skäl, som utskottet anför för sin fordran, att det s. k.
latintvånget må helt och hållet brytas vid universitetet och dermed
äfven vid skolan, äro hufvudsakligen:
att latinet längesedan mist sin forna betydelse såsom veten-
skapens, den högre bildningens, den politiska och lärda interna-
tionella samfärdselns på en gång universella organ och oumbärliga
hjelpmedel; |
att den moderna odlingen långt för detta lemnat den antika
bakom sig och af den senare gjort sig de brukbara elementen
till godo;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
