Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 LATIN- OCH FEXAMENSFRÅGAN VID UNIVERSITETEN.
som ingalunda vore egnad att gifva hvardera bildningslinien dess
fulla rätt.
Med anledning dels af hvad sålunda förekommit inom riks-
dagen, dels af åtskilliga yrkanden från andra håll, särskildt angå-
ende önskvärd förkortning af den långa studietiden vid våra uni-
versitet, anbefalde K. M:t genom nådigt bref den 17 Juni 1881
universitetens kansler att infordra de akademiska konsistoriernas
och lärarekollegiets vid Karolinska institutet yttranden samt derefter
inkomma med eget utlåtande,
dels om och i hvad män utsträckt rätt att aflägga akademiska
examina må kunna beredas studerande, som ej visat sig ega in-
sigter i klassiska språk;
dels ock huruvida de i vissa fall föreskrifna förberedande
examina må anses behöfliga eller om gällande bestämmelser an-
gående dem af dessa examina, som finnas böra bibehållas, kunna
tarfva förändring.
LJ LJ
3
Det framgår tydligt af det utförliga och grundliga sätt, hvarpå
de akademiska myndighetern behandlat dessa frågor, att man an-
sett det vara af genomgripande betydelse för de akademiska stu-
dierna, huru afgörandet deraf komme att utfalla. Särskildt be-
träffande latinfrågan bryta sig åsigterna häftigt mot hvarandra,
och skälen för och emot framläggas med både styrka och klarhet.
Till sin fulla rätt komma tydligen dessa skäl först, då de läsas i
sitt sammanhang, och vi hänvisa derför dem, som önska bilda sig
en egen mening om de kraf, som för närvarande måste ställas på
vår lärda och embetsmannabildning, till de i ofvan citerade volym
upptagna yttranden af denna bildnings närmaste målsmän i vårt
land. Här kunna vi blott meddela de ofta genom omröstningar
vunna resultaten samt några antydningar om den anförda moti-
veringen.
Till vinnande af nödig öfversigt torde vara lämpligast att för
sig behandla de examina, som höra till hvarje särskild fakultet.
Och göra vi härvid början med de teologiska examina, så äro de,
såsom bekant, tvänne, den vanliga prestexamen och teologie kan-
didatexamen. För tillträde till dem båda fordras numera godkänd
teologisk-filosofisk examen. Denna omfattar, jemte latinskt stilprof,
muntlig pröfning i latin, grekiska, hebreiska, teoretisk filosofi och
historia, i hvilka samtliga ämnen åtminstone godkända insigter
skola ådagaläggas.
Beträffande sistnämda examen voro alla akademiska myndig-
heter, som deröfver yttrade sig, ense om att den borde fortfarande
bibehållas såsom vilkor för tillträde äfven till den vanliga prestexamen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
