Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 LITERATUR.
Samuel Grubbes filosofiska skrifter i urval, utgifna af Axe/
Nybleus och Reinhold Geijer. Bd V: Fenomenologi jämte
Inledning. Pris 4,50 — Bd VI: Ontologi. 3,50 — Bd VI: Det
skönas och den sköna konstens filosofl. 5,25. Lund 1882—1884.
Philip Lindsteds förlag.
Återigen bör hvarje vän af vetenskaplig forskning och foster-
ländsk kultur känna sig stå i ökad tacksamhetsskuld till Prof. Ny-
bleus, i följd af denna fortsättning på utgifvandet af Grubbes filo-
sofiska skrifter. Förutom det vetenskapliga värde dessa skrifter äga,
böra de för hvarje vän af Sveriges odling, han må 1 öfrigt tillhöra
hvilket läger som hälst, äga ett stort intresse såsom ett resultat af en
svensk mans forskningar i mänsklighetens vigtigaste frågor. Stilens
klarhet och elegans, hvari Grubbe här som i öfrigt visade sig vara
en mästare, göra dem äfven njutbara för andra än män af facket.
Vi vilja här icke uttala oss rörande Grubbes förhållande till
sina föregångare och den större eller mindre själfständighet, han
gent emot dessa äger. Vi hafva så mycket mindre skäl att göra
detta, som man har att hoppas att snart finna en grundlig och om-
fattande utredning af denna fråga i fortsättningen af Prof. Nyblsei
stora verk «Den filosofiska forskningen i Sverige», hvarförutom äfven
från annat håll mindre speciela undersökningar rörande denna sak
möjligen kunna vara att under den närmaste framtiden emotse.
Vi inskränka oss till att nämna några ord om Grubbes förhållande
till det här i landet f. n. vid universiteten hufvudsakligen rådande
filosofiska åskådningssättet, icke egentligen historiskt — ty äfven
denna uppgift lämna vi åt Prof. Nyblei grundliga forskningsarbete
— utan beträffande själfva resultaten, sådana de faktiskt föreligga.
Endast : så vidt detta ej kan ske utan att taga hänsyn till bådas
förhållande till sina föregångare, skola vi kasta en blick äfven på
denna sida af saken, |
Grubbe intog ej den universelt och i alla afseenden genom-
fördt idealistiska ståndpunkt som Boström. Därför var han i sina
analytiska undersökningar, hvilkas resultat föreligger i hans feno-
menologi, alt för bunden vid Kant och Fichtes mer eller mindre
ensidigt fenomenologiska betraktelsesätt. Att den sinliga världen är
ett fenomen i och för människan var för Grubbe, likasom för desse
tänkare, en afgjord sak, men han fann ej anledning att med Boström
fortgå till en undersökning af «varat i dess rena allmänhet.
Hegels mera genomförda idealism hade tydligen ej på Grubbe ut-
öfvat ett nog bestämmande inflytande för att han skulle känna sig
föranlåten att göra detta. Ehuruw Grubbe tvifvelsutan studerat Hegels
skrifter och af dem rönt inverkan, torde dock detta studium böra
betraktas såsom egentligen tillhörande en tid, då hans spekulativa
riktning var i hufvudsak bestämd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
