- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1884 /
530

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

530 LATIN- OCH EXAMENSFRÅGAN VID UNIVERSITETEN.

——— AL

inginge vissa af K. M:t bestämda ämnen, lemnade tillträde till
lärarebefattningar vid rikets allmänna läroverk; under det att den,
aflagd utan hänsyn till de för en lärare behöfliga ämnena, öppnade
utsigt till inträde på andra banor för hvilka gradualstudier äro
nödvändiga eller nyttiga.

Matemaltisk-naturvetenskapliga sektionen i Upsala erinrar nu
om detta sitt förslag, säger sig ännu vidhålla det och söker bemöta
de invändningar, som blifvit gjorda emot detsamma. Dessa in-
vändningar anser den kunna sammanfattas i tvänne punkter:

r:0 att den föreslagna, obegränsade studiefriheten skulle med-
föra vådor, dels derigenom att den för ’studenterna försvårade upp-
görandet af en lämplig studieplan och således förorsakade tidsspil-
lan, dels derigenom att nödiga garantier saknades, att studierna
anlades så, att allmän bildning och nödiga förkunskaper till studiet
af hufvudämnena vunnes;

2:0 att realister skulle kunna idka studier inom den filoso-
fiska fakulteten samt till och med kreeras till doktorer, utan att
ega några klassiska studier.

Med afseende på den första af dessa anmärkningar anför
sektionen, att den föreslagna studiefriheten icke är större, än som
alltid före 1853 varit medgifven dem, som egnat sig åt studier
för filosofisk grad, samt att bristen af en på förhand för de stu-
derande uppgjord studieplan ej vore af någon egentlig betydelse,
enär den under årens lopp förvärfvade erfarenheten om studiernas
lämpligaste anordning traditionsvis fortplantades inom den stude-
rande ungdomen och småningom efter inträffade nya förhållanden
modifierades. Några väsentliga afvikelser härifrån skulle nog ej
företagas af yngre studerande, utan att de inhemtat erfarna kam-
raters och akademiska lärares råd, hvarigenom åter en lifligare
personlig vexelverkan mellan lärare och lärjungar, än nu eger rum,
skulle till ömsesidigt gagn och tillfredsställelse åstadkommas. För
öfrigt vore ingen skada skedd, om den studerande nödgades på
egen hand uppgöra sin studieplan. Ty den, som vill egna sig åt
vetenskapliga studier, bör redan under den första tiden af vistelsen
vid universitetet, på grund af anlag och böjelse, sjelf bestämma
deras riktning. Förmågan af initiativ och sjelfständig verksamhet
är ett hufvudvilkor för framgång på den högre studiebanan.
Derför, ju förr, efter slutade skolstudier, denna sjelfverksamhet får
begynna, desto bättre. Staten har visserligen rätt att af sina blif-
vande tjenstemän begära uppfyllande af vissa bestämda fordringar;
men hvarje student bör äfven ega rätt att erhålla intyg öfver sina
insigter i hvilket eller hvilka ämnen som helst, varande det hans
ensak, om han vill eller kan använda sin examen för praktiska
ändamål. I vår praktiska tid blefve nog de studenter i alla fall
få, som ej ordnade sina studier så, att en möjlighet till befordran
också med examen vore vunnen. För öfrigt kunde misstag härut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1884/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free