Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID BRASAN. 621
ANNA.
Jag kan inte tåla de franska styckena. Jag kan inte tåla
alla de der oanständigheterna, anrättade i vaniljsås.
CARL.
Har du blifvit pryd? Det har jag aldrig märkt förr.
ANNA. L
Och det hoppas jag du aldrig skall komma att märka.
Jag tycker om, att man kallar saker vid deras rätta namn,
och vill man framställa det simpla, så kan man gerna för mig
breda tjockt på; men all den der förgylda liderligheten kan
jag hvarken skratta eller gråta åt.
CARL.
Du är verkligen kinkig. Du vill ha kritik, men inte nå-
gon dräpande kritik, som inte låter någonting stå; du vill
inte ha det eleganta, eqvivoca, som du hvarken kan skratta
eller gråta ät? .
ANNA.
Nej, jag vill just ha någonting, som jag både kan skratta
och gråta åt, — men glöm för all del inte skratta!
CARL.
Man kan skratta på många sätt.
ANNA.
Jag vill kunna skratta hjertligt, uppfriskande, inte ett så-
dant der demoniskt löje, så att jag förefaller mig sjelf lik en -
ond ande, som satt och hånlog öfver menniskornas synder.
CARL.
Nu har jag det! ... Vi skall gå och se på Holberg.
Man firar hans minne i afton.
ANNA.
Holberg? Hvad är det för en?
CARL.
Du vill väl inte inbilla mig, att du inte skulle känna till den
stora danska komediförfattaren?
ANNA.
Jaså, — Höölberg! Så kallade vår lärare honom alltid.
Han lefde ju så der för en fem hundra år sedan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
