Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR. ’ 645
äfven familjen U., hvilken utom familjefadern, en nykter och praktisk
affärsman utan några högre vyer, består af hans hustru, en kvinna
med både hufvud och hjärta, en varm kristen, som tyckes luta
något åt det pietistiska och frikyrkliga hållet, och sonen Henrik,
student i Upsala, en ung man med lefvande religiösa och filosofiska
intressen, starkt påverkad af modren, men utan att kunna, såsom
hon, slå sin tanke till ro vid den kristliga uppenbarelsens mysterier,
en sökande själ som väl är åtminstone på god väg att tillegna sig
den idealistiska filosofiens allmänna förutsättningar, men som ännu
icke funnit någon fullt -säker ankargrund för sin religiösa öfverty-
gelse, och som i all synnerhet står spörjande inför den fråga, som
väl måste anses såsom den egentligen vitala i och för all praktisk
kristendom, — inför problemet om betydelsen och möjligheten af
syndarens försoning med Gud. Till sist få vi icke glömma en
ganska lyckad bifigur, som endast sporadiskt uppträder för att
genast åter försvinna, en skäligen «grön» literatör och «landsmålare»>,
kand. Sjöström, hvars uppgift det är att representera den moderna
pessimismen, hvarvid det riktigt nog hör till pjäsen, att hans pessi-
mism framställes såsom mera affekterad än verklig. «Tro ej —
säger d:’r H. — «att han menar det så alvarligt. Han är i själfva
verket lika belåten med sin värld som trots någon annan. ”Tänken
er bara, mina herrar, om hans «Nattstormars> vunne publikens bifall!»
Det är ju en rätt brokig samling af intressanta nutidstyper, i
hvilken vi införas, och vi kunna på förhand vänta, att menings-
utbytet skall blifva både lifligt och omväxlande.
Ridån går upp första gången öfver en familjescen. Vi blifva
vittne till en tvist mellan far och son, i det att den förre förebrår
den senare därför, att denne på grund af samvetsbetänkligheter
vill slå den presterliga banan ur hågen för att i stället «rota i
«vetenskapen», och därtill en vetenskap, som, jag måste säga det
rent ut, är den onyttigaste af alla, i filosofien>. Detta ger upp-
slaget till allehanda betraktelser däröfver, huru vida vetenskapen i
allmänhet och filosofien i synnerhet «kan bringa någon välsignelse
öfver mänskligheten», Och samtalet vinner ökadt intresse, då
doktorn och kyrkoherden, den ene efter den andre, anlända och
göra sina inlägg i frågan.
Det «andra samtalet> föres hufvudsakligen emellan d:r H. och
lektor W. under deras vandring, i sällskap med stud. U., till den
först nämdes bostad, och det rör sig närmast omkring etiska spörs-
mål, men ledes härifrån så småningom öfver i religionsfilosofiska
rymder. D:r H. får tillfälle att framlägga och utveckla sin upp-
fattning af det praktiska lifvet, och denna kritiseras af lektor W.
Enligt den förre är det människans yttersta mål att lefva i enlighet
med naturens lagar, «ehvilket är detsamma som att lefva lyckligt
på jorden». Han vill emellertid för ingen del erkänna, att han
sålunda predikar ren egoism, utan framhåller fast hällre, att män-
Ny Sv, Tidskr. 5:te ärg:s 10:e. häfte. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
