Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— "rv mäns -
648 « | LITERATUR.
klart för sig hans ställning till den kyrkliga försoningsdogmen,
hvilken naturligtvis ifrigt försvaras af kyrkoherden G. Hvad som
härvid synes mig vara af särskildt intresse att framhålla såsom
karaktäristiskt, det är att den förre röjer vissa ansatser till skepti-
cism i förhållande till kristendomens historiska fakta (icke blott
underverken, utan evangelisternas berättelser öfverhufvud) och att
han framför alt icke kan finna sig däri, att människans frälsning
och salighet skall göras beroende af något sådant faktum — eller
af tron därpå —, äfvensom att detta från kyrkoherdens sida upprepade
gånger ådrager honom beskyllningen för «en isande subjektivism»>.
För öfrigt fördjupar sig samtalet i kristologiska spekulationer. Både
logosläran och «kenosisläran» (d. v. s. den teologiska dogmen om
att Guds son under sitt jordelif afklädt sig sin Gudoms härlighet
och varit, mer eller mindre fullständigt, c«beröfvad de gudomliga
egenskaperna») göras till föremål för diskussion. Mera i förbigående
beröras frågorna om kristendomens kunskapsprincip, om uppenba-
relsens förhållande till det mänskliga förnuftet och den religiösa
lifserfarenheten, om den kyrkliga utvecklingens betydelse, om under-
verken m. m. Och slutligen utspinner sig ett längre samtal för
och emot historiens vittnesbörd rörande kristendomens sanning.
I det «fjärde samtalet» afhandlas kunskapsteoretiska och meta-
dologiska spörsmål. Här bryta sig mot hvarandra å ena sidan
filosofiens sträfvan efter kunskap om all tings innersta väsen, ytter-
sta grund och ändamål och å den andra den naturvetenskapliga
empirism, som icke vill erkänna behofvet eller möjligheten at
något annat slags «världsförklaring> än en sådan, som består i
uppvisande af ett yttre och mekaniskt kausalsammanhang mellan
vissa företeelser — när den icke rent af, på äkta positivistmanér,
vill bannlysa äfven alt tal om orsaker och kausalförhållanden för
att uttryckligen inskränka sin uppgift till att bundta ihop en massa
iakttagelser till s. k. naturlagar, i betydelsen af «generaliserade fakta»
och ingenting vidare. I förbigående må anmärkas såsom en lucka
i viss mån, att förf. icke har någon representant för en sådan äkta,
fullgången positivism. Han nöjer sig i stället med att införa de
Darwin-Spencerska evolutionsteorierna, för att gent emot deras
genomgående tendens att förklara det högre ur det lägre — det
inre ur det yttre, lifvet ur döden o. s. v. — sätta den filoso-
fiska idealismens yrkande, att denna ordning i själfva verket bör
vändas alldeles om, d. v. s. med andra ord, att i sista instansen
hela den ändliga och ofullkomliga sinnevärlden måste betraktas
såsom ett fenomen af en högre, osinnlig och fullkomlig verklighet
Och härvid kommer han bl. a. in på de boströmska satserna, att
lif är själfmedvetande och att vara är att förnimmas.
Så småningom får emellertid samtalet en riktning, som anmä-
laren för sin del icke kan betrakta annorlunda än såsom en afväg.
D:r H. har nämligen fält ett yttrande om, att det skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
