Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
greppet subsumeras. Det förstås ock, att den första i alla
"fall är ett själfständigt (lefvande) väsen, lika så väl som de
högre, emedan detta är någonting gemensamt för dem alla.
Det bör ock märkas, att hvad den närmast högre innehåller
utöfver den närmast lägre är ingenting annat än sig själf.
Tänker man sig nu, att kvinnans idé är lägre än mannens,
så är den lägsta människoidén naturligtvis kvinlig, och så
äfven alla de följande intill den högsta af det slaget. Men
den därefter följande högre är manlig, och alla de manliga
idéerna bilda äfven en serie af lägre och högre ända intill
den högsta ibland dem. Därmed är då hela slaget af männ-
iskor eller människoidéer uttömdt, och den närmast högre blir
då ett väsen af annat och högre slag. Ett sådant kan det
vara som ligger till grund för hvad vi inom vår verld kalla
äktenskapet; och äfven om dem af det slaget gäller på samma
sätt, att de äro lägre och högre i den mening, hvari jag
här alltid begagnar orden, d. v. s. så att det lägre ingår såsom
positiv bestämning i det högre. Efter dessa, andra slag af
idéer med samma förhållande sins emellan, som de föregående
0. s. v., ända upp till den högsta, och slutligen Gudomligheten
själf. Sådan är det egentliga och ideala systemets
allmänna form. .... Att detta alt skall synas ganska orim-
ligt för den, som fäster sig blott vid det sinliga, är ganska
naturligt. Men man bör i allmänhet vara mycket varsam att
ifrån det sinliga görd instanser mot det rationella» !).
Redan af denna Boströms egen teckning af sin idéläras all-
männaste grundtankar torde det för en hvar, som förstår svenskt
språk och eger någon vana att följa en filosofisk tankegång, vara
alldeles klart och uppenbart, att idéerna eller de ideella väs-
endena i Gud, sädana de tänkas af Gud och utgöra hans själf-
medvetandes bestämningar, enligt Boström äro rent ideella,
rent osinliga, men att de icke därför ega samma rang som
Gud, och således ej häller samma oändlighet, utan fast mera
äro lägre än Gud och följaktligen ändliga och relativa väs-
2) Boström, Skrifter II. ss. 525. o. f. Af de senast anförda orden synes
att Boström skulle hafva godkändt uttrycket rationell ändlighet, användt
om de osinliga väsendena i Guq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
