Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 .
Man behöfver blott jämföra dessa rader med hvad Bo-
ström förut (i cGrundlinierna till filosofiska statslärans prope-
devtika) yttrat om den fullkomlighet, som tillkommer de gud-
omliga idéerna, så vida de tänkas såsom af honom förnumna,
för att finna att här åter är fråga om deras formella fullkom-
lighet och systematiska sammanhang. Det torde därföre kunna
anses nog, om jag här hänvisar till hvad jag ofvanföre an-
märkt rörande Boströms lära i detta afseende, äfvensom till
hans egen uttryckliga förklaring af hvad han menar med idéer-
nas «absoluta fullkomlighet».
Jag torde således nu kunna vända mig till hr Edfeldts sista
citat, hvilket lyder sålunda: «Ursprungligen eller i och för Gud
finnes således intet annat än rent förnuftiga väsenden, hvilka
alla, fattade i sin absoluta sanning och fullkomlighet, såsom
de fattas af den allvetande, ega förnuftets ofvanför angifna
attribut. (Jfr 23 och 18 och 212!)
Jämför man detta hr Edfeldts citat med Boströms egna
ord, sådana dessa äro gifna i den af Boström själf redigerade
och utgifna uppsatsen «C. J. Boström och hans filosnfis, så finner
man, att i hr Edfelts citat (och äfven i hans upplaga af
Boströms skrifter) saknas ett ord, som åt citatet ger en
annan mening och betydelse än det fär, när det ifrågavarande
ordet borttages. Boström säger nämligen på sista raden af det
citerade stället ?) om de i och för Gud varande rent förnuftiga
väsendena, att de ega förnuftets ofvanföre angifna «allmänna»
attributer, under det ordet «allmänna» icke finnes i hr Edfeldts
text. Erinrar man sig nu att, enligt Boström, hvarje idé eller
i Gud ingående rent förnuftigt väsende, jämte det att det har
samma «allmänna attributer som Gud>, äfven har sin esär-
skilda bestämdhetsi, hvarigenom det skiljer sig från Gud och
hans öfriga idéer ?), så finner man lätt, huru det hänger i hop
med den slutsats, som hr Edfeldt drager af det ifrägavarande
citatet, nämligen att hvarje idé [för Gudj eger det attribut,
som Boström satte såsom det högsta hos Gud, attributet all-
1) Edfeldt, p. anf. st, 8. 23,
’3) Jfr C. J. Boström och han filosofi. Örebro 1859 s. 12.
3) Jfr ofv. ss. 22 o. f. 5
e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
