Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AMERIKAS FORNMINNEN. 38
beslägtade, sä hvilar dock öfver deras ursprung och öfver deras
förhållande till de nuvarande indianerna ett ogenomträngligt
mörker; och det vore gagnlöst att här upprepa de värdelösa
eller obevisliga gissningar — såsom att de ledt sitt ursprung
från Israels förlorade tio stammar, eller från Fenicierna, eller
att de invandrat från Malacca-öarne — som i detta hänseende
blifvit gjorda. Det rimligaste antagandet, stödt i synnerhet pä
den för Amerika helt och hållet egendomliga byggnadsstilen,
synes vara, att de tillhört en ras, som haft sitt ursprung i Amerika,
att de ej ega någon frändskap als med indianerna, som
enligt sin egen tradition kommit från nordvest — möjligen
genom invandring från Asien —, samt att Nord-Amerikas
högbyggare’, varit en från sydligare näjder invandrande
stam, som så småningom, fast i försvagad måtto, utbredt
Central-Amerikas tidiga odling kring Mississippis flodområde.
För mycket rum har redan upptagits af det föregående
för att nämna mer än några ord om de minnesmärken, som
funnits på Sydamerikas vestkust, och hvilkas intresse äfven
ligger oss fjärmare. Dessa minnesmärken, äfven de af
ganska betydande art, skilja sig i stil från de förut beskrifna.
Byggnaderna, som vanligen äro fyrkantiga, stå ej pä
pyra-midala grundvalar och ega ej ett Palenques eller ett Mitlas
rika dekorationer, men äro för öfrigt uppförda af
beundransvärdt sammanfogade stenblock samt täckta med jättelika
stenplattor.
Mest berömda bland det gamla Perus minnesmärken
äro emellertid de pà murade underlag bygda vägar, som med
häpnadsväckande flit och med en omsorg, som enligt
Humboldts utsago gör dem fullt jämngoda med romarnes yppersta
vägar i Europa, blifvit ledda öfver ofantliga längdsträckor,
sprängda genom berg och lagda öfver floder, träsk och
afgrunder. En af dessa vägar följde längs Andernas bergskedja
från Quito till Cuzco och fortsattes därifrån ned emot Chili —
en sträcka af nära 400 geografiska mil — eller som ifrån
norra Italien till Nordkap — genom bergiga trakter. »Den
transatlantiska järnbanans ingeniören, säger Baldwin (.Ancient
America), >skulle med all sin öfverlägsenhet i
ingeniörveten-skap och mekaniska hjälpmedel med skäl rygga tillbaka för
ett dylikt företags kostnader och svårigheter.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
