- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1885 /
60

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6o

från hvilken intet fönster ser ut i den yttre verlden. Han inser,
att alltsammans är förbi och måste så förbli, och han vänder
tillbaka till Amerika.

Sådant är i korthet innehållet af denna historia. Men man
må icke tro, att man — såsom förhållandet är med så många
af våra nordiska berättelser — känner den, emedan man känner
programmet. Om James J:r i denna roman velat framställa
grundolikheten mellan Amerika och Europa, så har han i alla
fall icke gjort det på något abstrakt, torrt sätt. Det är
icketeorier eller teoretiska frågor, som han presenterar, utklädda till
menniskor, hvilket man mest är van vid hos oss, utan det är
lefvande personligheter. "Må hända har han valt typiska individer,
sådana som äro mest egnade att karakteristiskt lägga i dagen den
motsats, han vill få fram, men ingen af dem är på minsta sätt
stereotyp eller ensidig. Det är snarare porträtt af verkliga
menniskor. Man känner dem, man har sett dem, man skulle vilja
utbryta: -hvad det liknar honom eller henne bra!>

Hvar och en af personerna i denna bok har den mångfald
af egenskaper, som utmärker allt lefvande. De gå icke omkring
och representera vissa fel eller dygder, såsom figurerna i våra
modenia skandinaviska böcker. De upprepa ej heller beständigt
sig sjelfva, såsom t. ex. personerna hos Dickens, hvilka ha vissa
miner, åtbörder och talesätt, som man beständigt känner igen
dem på, så snart de visa sig. Nej, de lefva och förändra sig
så, som menniskor göra i lifvet. Förhållandena förändra dem,
och deras natur förblir sig lik, hvarvid detta spel af krafter
framkommer, allt detta oförutsedda och dock konseqventa, alla dessa
småsaker, som äro så väsentliga och ha så stora följder.

Det finnes ett par skurkar i boken, som fullständigt sakna
alla menskliga känslor: den gamla markisinnan och hennes
äldste son, markisen. Författaren har icke låtit sig nöja med mindre
än att göra dem skyldiga till ett mord, hvilket förefaller temligen
öfverflödigt och är bokens svagaste sida. De behöfde alldeles
icke ha varit med om en så grof förbrytelse. Deras isande köld
gent emot den öfriga menskligheten, den grymhet, hvarmed de
offra den unga, älskliga qvinnan för sin afgud, familjestoltheten,
hela deras sätt att uppträda på, är i all sin utsökta förnämhet
skurkaktigt nog. Den yttre våldshandling, som författaren gör
dem delaktiga i, har troligtvis icke blifvit dem tillskrifven af
författaren för att fullända deras karakteristik, utan för att få
anledning att visa mr Newmans naturel i botten. Både hans harm
och hans hämndlust äro så menskliga, då han inser, att han,
genom att ega beviset om deras skuld, kan förödmjuka och
tillintetgöra dessa uslingar, och lika betecknande för honom är
det sätt, hvarpå han med ens uppfattar sin hämnd såsom något
lumpet och bränner upp beviset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1885/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free