Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOO KLABAUTERMAN.
Jag sa det förut! — Det var Pieters tröst
Att gammal ändock är äldst.
Att tiden var dålig höll Adrian med —
Han gjort det om hvad som helst.
Och gubben tinade småningom,
Han såg hur hans Katje var glad.
Han lät ej så helt omöjlig mer,
Då paret bevekande bad.
Det sista inkast som öfvervanns,
Var kassans svära skavank,
De tusen gyllen, som Timors kapten
Placerat i Texelns bank.
På Adrians muntra: ^dem skrifva vi af
Från Katjes hemgift, du far!»
Var gubben tvungen att medge sjelf
Att penningfrågan var klar.
♦ *
På den flacka stranden
Tvänne sälla vandra,
Tätt med famnad midja
Tryckta till hvarandra»
Våta sanden glittrar
Under höga düner.
Måneglans på hafvet
Bygger skimmersyner.
Ur oändligheten
Djupa toner välla
Fram till menskobarnen,
Till de båda sälla:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
