Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395 »en psykologisk studie.»
randen, som under diskussionerna om Järtas pension l) 1823 földes
på Riddarhuset, och enligt hvilka >det icke var Järta, som
författat Regeringsformen, utan hade dehna tillkommit genom ett
samarbete, deri det särskildt tillades riddarhussekreteraren A. G.
Silfverstolpe en stor andel*. Vi anmärka härvid, att lika litet
som någon påstått, att Järta för utskottet dikterat det förslag
till Regeringsform, som framlades för ständerna, lika litet
har ’någon bestridt, att detta förslag var produkten af
»samarbete» inom utskottet. Frågan är blott den, huru stor Järtas
andel i detta samarbete var. Med afseende på den saken
lemnades under de nyssnämda diskussionerna upplysningar, hvilka hr
—ck så mycket mindre kan hafva förbisett, som han omtalar,
att den, som meddelade dem, deltog i en af dessa diskussioner. Det
var Baltzar von Platen, ledamot af det utskott, som utarbetade
Regeringsformen, och den ende af dess medlemmar, som yttrade
sig under Adelns nu ifrågavarande öfverläggningar, hvadan hans ord
väl hade förtjent att framför andres anföras. Ett af hans yttranden
i denna fråga *) lydde sålunda: vjag vågar erinra derom, att Järta
var den man, som under den oroligaste tidpunkt, vi öfverlefvat,
med sinneslugn och kraft inom en oerhördt kort tid uppstälde
den statsförfattning af år 1809, som fullbordades och pröfvades
på en tid, hvilken inom- och utomlands väckte förundran. Väl
vet jag, att åtskilliga förändringar deruti sedermera skett; men
det är dock samma Grundlag, som vi hufintdsakligen hafva att
tacka honom för, hvilken ledt Sverige genom vådliga händelser,
som satt landets invånare bland Europas fria folk och återstält
dess anseende. Denna Konstitution, som är till den grad
oklanderlig, att den kan ställas vid sidan af andra nationers statsför-
1) Då Järta erhöll afsked från landshöfdingeembetet i Stora
Kopparbergs län, försäkrade Kongl. Maj:t — särskildt "med afseende på den
verksamma del han egt i utarbetandet af rikets nu gällande grundlagar" — honom om
en årlig pension af 2000 rdr att till en början utgå af extra utgiftsmedlen.
Vid 1833 års riksdag framstälde Kongl. Maj:t proposition öm särskildt
anslag för detta ändamål, deivid åberopande bland annat Järtas "sällsynta
statsmannaegenskaper, ådagalagda under införandet och stadgandet af nu
varande konstitutionela förhållanden", och "hans befattning med uppställningen
af riksens förnämsta fundamental-lag". — I sitt med anledning häraf afgifna
utlåtande förklarade sig statsutskottet "ej tvifla, att den rättvisa skulle lemnas
landshöfding Järta, aU han med sällsynta statsmannaegenskaper och redbart
väsende verksamt gagnat fäderneslandet vid flere vigtiga och brydsamma
tillfallen, hvaribland det att i icke ringa mån hafva bidragit till nu varande
Regeringsform och den sammanfattat, ensamt berättigade honom till svenska
nationens odelade erkänsla". — Som Järta emellertid ej uppnått
pensionsåldern och ej af sjukdom hindrats att fortfara med utöfningen af sitt
lands-höfdingeembete, fanti utskottet sig icke kunna tillstyrka de* kungl,
propositionen. Statsutsk. Uti. 1839, n:o 2-78.
• s) Det afgafs den 1a juli, då stats-utskottets i näst föregående not
omnämda utlåtande förekom till öfverläggning på Riddarhuset. . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
