Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
literatur anmälning ar.
403
full och oförtruten forskning kastas öfver denna märkeliga del
af vår historia; i allt tydligare dager framträda så väl
»tjusare-konungens» egen bild med dess stora lysande egenskaper och
dess lika obestridliga lyten som den omgifvande kretsen af
hof-och statsmän, krigare, konstnärer och skalder, hela denna
lysande samling af medspelande i det historiska skådespel, som,
börjande som ett lustspel i Augusti 1772, tjugu år senare
slutade som ett sorgespel maskeradnatten 1792.
Med stöd af de talrika i dagen framdragna aktstyckena och
skildringarne är forskningen snart i stånd att fålla sin dom bland
de olikartade omdömen, som det länge fortlefvande partisinnet
alstrat och fortplantat, och i sitt rätta ljus skåda tidehvarfvets
förnämsta personligheter.
Bland de vitterhetens idkare, hvilkas namn äro oupplösligen
förenade med deras konungslige beskyddares, intager Johan
Henrik Kellgren onekligen främsta rummet både som skald och
kritiker. Hans stora betydelse för Sveriges literatur- och
odlingshistoria har ock blifvit till fullo uppskattad, hvarom talrika
skildringar af hans lif och värksamhet bära vältaliga vitnesbörd.
Men ehuru redan Böttiger, innan ännu Ljunggren i »Svenska
vitterhetens häfder» med mästarens hand tecknat Kellgrens bild,
vid tanken på sina föregångare ansåg sig kunna utbrista: »— På
ett falt, der desse granskare gått förut med skäran, kan nu
efterskörden ej gerna antagas att blifva stor: på sin höjd torde
några ax vara qvar att plocka», har dock den kände finske
biografikern och literaturhistorikern W. Lagus lyckats göra en
synnerligen rik efterskörd på det förut så flitigt bearbetade fältet.
Orsaken härtill torde utom i författarens omfattande forskningar
vara att finna däri, att han företagit sig att undersöka en del af
fältet, som för hans föregångare legat mera ur vägen och hvarest
förarbetena varit fä. Själf har förf. uttalat sitt beklagande öfver
>den tilltagande benägenhet», som han tyckt sig förmärka, att
från svensk sida »af korta eller tvärt af klippa forskningens tråd,
si snart den leder hit öfver till oss», till Finland. Utan att
vilja ingå på en närmare undersökning om fulla riktigheten af
detta påstående kan anmälaren ej annat än uttrycka sin glädje
öfver att den afbrutna tråden så ihopbundits och fortspunnits,
som här varit händelsen, och sin förhoppning att det nybildade
Svenska Literatursällskapet i Finland skall skänka den
finsksvenska literaturhistoriens tairika vänner många sådana bidrag
till vår gemensamma historia.
Med det lifligaste intresse, omfattande insigter och grundlig
forskning, som man kunde vänta af författaren till »Förteckning
öfver anonyma författare i äldre årgångar af Åbo Tidningar»,
har förf. gått till sitt värf, hvars resultat också blifvit ett af de
Ny Sv. Tidskr. 6:te årg* 6:e häfte. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
