Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
romaner och noveller. 412
som hon lemnar sin man, såsom Nora; utan det är, derför att hon
känner vämjelse i stället för kärlek för sin man och han för
henne blott den råaste sinliga lusta. »Mina tankar och känslor
äro», säger hon vid uppgörelsen dem emellan, »dig så
främmande, som om jag bodde i månen. Om jag kunde ställa min
personlighet å ena sidan och min kropp å den andra, så skulle
du icke tveka ett ögonblick i valet». — Helmer och hans hustru
älskade hvarandra, låt vara delvis ytligt, men dock alltid så, att
där fanns något, hvarur en sann kärlek kunde utvecklas. Men
kan man på allvar sätta i fråga, att Selma skulle fortfara i
äktenskapligt samlif med denne henne blott vedervärdige man, sedan hon
fått ögonen öppnade? Detta vore, såsom hon själf säger, att
fortsätta med att dygn efter dygn om igen sälja sig. — Nej,
snarare kan man undra öfver, att hon ej f örr lemnade
Kristersons hus. Huru kunde hon i sju år framhärda i detta okyska
äktenskap? Och om hon härdade ut så länge, hur kunde det
sedan finnas så pass kvar af hennes kvinlighet, att hön någonsin
kom att bryta? — Vid sökande efter svaren på dessa frågor
kan man bli frestad att fästa sig för mycket vid kärlekshistorien
med Richard. En utväg vore ju att säga: det var icke
vämjelsen vid den ene, utan det var kärleken till den andre, som
gjorde henne äktenskapet outhärdligt. Och dermed vore hennes
slutsamtal med mannen antingen själfbedrägeri eller hyckleri, och
hela boken nedsatt till en af de vanliga romanernas nivå,
äktenskapsbrottets sensationsliteratur.
Men detta vore att alltigenom missförstå Ernst Ahlgren.
Nej, förhållandet mellan Selma och Richard har förf. tvärtom
satt dit för att visa, att det icke var längtan efter en lycklig
kärlek, som kom Selma att bryta; i så fall hade hon rest med
Richard, förr eller senare, — troligen långt före den nu sent om
sider skeende brytningen. Nu afstod hon från honom och kunde
med handen på hjertat säga sin man: »Det fins inte den man
i världen, som jag skulle vilja gifta mig med — nu». — Att så
är förf:s mening, inse vi; men därför kunna vi ej förneka, att
denna kärlekshistorias intagande i berättelsen egentligen varit
öfverflödigt och nu gör totaltanken tillgängligare för missförstånd.
Emellertid, det är sålunda ej förhållandet till kusinen, utan
verkligen förhållandet till mannen, som är bokens hjärtpunkt.
Men då återkommer frågan: huru kunde hon förbli fru
Krister-son i sju år? — Först och främst må därvid besinnas, att hon
var sä ung vid giftermålets ingående: ännu ej fylda sjutton år!
Det dröjde flera år, innan hon därefter först blef en mogen
kvinna, som kunde se klart i äktenskapsförhållandet. Och så
fyldes de sista åren (hvarunder hon må hända lefde i half
skilsmässa från sin äkta man) af de allvarliga studier, hvilka skänkte
henne själfutvecklingens tillfredsställelse. Det var först, när hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
