Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungamakten, bondeståndet och reg■ -formen 1809. 393
ty i ingen händelse var enighet angående grundlagens
innehåll emellan detta stånd och de öfriga uppnådd. Hade
nu, då förhandlingarna om regeringsformens antagande
togo sin böljan, samma bestämmelser angående sättet för
grundlags stiftande varit gällande, som de, hvilka funnos
i denna regeringsform, så hade denna grundlag icke
kunnat anses vara af ständerna antagen. Nu var emellertid
förhållandet icke sådant. Kastade man förenings-och
säkerhetsaktens stadgande om de Gustavianska lagarnes
oföränderlighet öfver bord, så hade man med afseende på sättet för
deras ändring närmast att ställa sig på den grund, som
utgjordes af 1772 års regeringsform, 1786 års riksdagsbeslut
och det sätt, hvarpå dessa bestämmelser blifvit tillämpade.
Enligt dessa stadganden och denna praxis utgjorde i
grundlagsfrågor tre stånds beslut riksdagens. Äfven om man
ansåg bondeståndets »förbehåll» vara af annan betydelse än de
öfriga ståndens, var det således i öfverensstämmelse med
gällande statsrättsliga grundsatser, som den nyvalde
konungen, dä han på rikssalen den 6 juni förklarade sig antaga
regeringsformen, yttrade, att den var »af Sveriges rikes
ständer faststäld»; och i enlighet med samma
grundsatser hette det ock i den nämda dag utfärdade kungörelsen
om konungens tronbestigning, att »riksens ständer sig
emellan öfverenskommit om den grundlag, hvarefter Sverige
hädanefter samt i evärdeliga tider bör och skall regeras».
Detta var emellertid icke bondeståndets mening. Då
det tal, som talmannen skulle hålla till den nyvalde
konungen, den 6 juni upplästes i ståndet, näst före dettas afgång
till rikssalen, anmärkte Matts Pehrsson, »att ståndets mening
icke allenast varit, att § 114 af konstitutionen måtte ur
densamma försvinna, utan ock att ståndet undandroge sig
densamma underskrifva, intill dess de äskade jemkningarna i
privilegierna af de öfriga stånden blifvit meddelade», en
anmärkning, hvari »jemväl ståndets samtlige öfrige ledamöter sig
förenade».
Härmed var ej blott uttryckligen sagdt, att
bondeståndet icke godkände regeringsformen, så länge Ii4:de
paragrafen der fans qvar, utan ock, att för detta godkännande
kräfdes privilegiernas jemkning. Detta sistnämda stred all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
